BRYSSEL USA:s och Israels attack mot Iran splittrar Europeiska unionen och riskerar att försvaga unionens förmåga att stödja Ukraina, varnar finländska EU-parlamentariker.
Samtidigt sätts EU:s enighet på prov när krisen i Mellanöstern kräver allt mer politisk uppmärksamhet.
– Det här är förstås en sorglig situation. EU framstår som maktlöst i det som redan är ett krig i Iran, och det påverkar naturligtvis också unionens allmänna trovärdighet, säger socialdemokraten Eero Heinäluoma till Svenska Yle.
SFP:s Anna-Maja Henriksson betonar USA:s och Israels ansvar för situationen i ett läge där attacken mot Iran ser ut att eskalera till ett regionalt krig.
– Det problematiska är förstås att det verkar som om det inte finns någon klar plan för hur kriget ska kunna avslutas. Det är alltid lättare att starta ett krig, men betydligt svårare att få ett slut på det, säger Henriksson.
Inställningen till USA splittrar EU-länderna
Vänsterförbundets Merja Kyllönen beskriver EU:s reaktion på attacken som delvis enad, men med tydliga interna skiljelinjer när det gäller inställningen till USA.
– Man fördömer Irans agerande, stöder sanktioner och kräver nedtrappning. De interna meningsskiljaktigheterna handlar i stor utsträckning om den militära eskalationen, säger Kyllönen.
Splittringen inom EU illustreras av att Spanien har fördömt attackerna och förbjudit USA att använda spanska militärbaser för att förbereda operationen. Samtidigt har bland annat Tyskland dragit sig för att öppet kritisera USA och Israel.
– Förbundskansler Merz besökte Vita huset i ett försök att smickra Donald Trump, vilket förargade spanjorerna och bidrog till att skapa misstro mellan länderna, säger Centerns Elsi Katainen.
Flera EU-parlamentariker ifrågasätter Trumps avsikter med attacken mot Iran. De grönas Maria Ohisalo menar att motiven bakom attacken är allt annat än oproblematiska.
– Trump genomförde attacken utan att ens fråga sina egna. Det faktum att FN är i ett så dåligt tillstånd är naturligtvis ett stort problem för oss, eftersom säkerhetsrådet inte kan agera effektivt, säger Ohisalo.
Hon betonar vikten av EU:s enighet och beslutsamhet när FN är försvagat.
Risk för flyktingkris
Iran hör med sina 90 miljoner invånare till de folkrikaste länderna i regionen. Ett utdraget krig skulle därmed kunna leda till en flyktingkris som kan överträffa flyktingkriserna i samband med krigen i Syrien och Irak.
– Vi såg vad som hände när Syrien kollapsade och innan dess Irak. Det orsakar betydande flyktingströmmar, varnar Heinäluoma.
De grönas Ohisalo betonar EU:s ansvar och kritiserar att Finland minskat flyktingkvoten under den sittande regeringen.
Samlingspartiets Aura Salla undrar hur EU:s uppdaterade asylsystem kommer att fungera om en kris uppstår. Hon är särskilt tveksam till förslagen om att inrätta mottagningscenter utanför EU:s område.
– Ur ett människorättsperspektiv är det oroande att börja bygga sådana mottagningscentraler inom EU. Hur ska man då kunna garantera att mänskliga rättigheterna högaktas? säger Salla.
Försvagas stödet till Ukraina?
Krisen i Mellanöstern kan också försvaga EU:s förmåga att stödja Ukraina när uppmärksamheten delas mellan flera konflikter. Heinäluoma ser det som en tydlig risk.
– När det pågår krig i Europa drar det till sig mycket av vår uppmärksamhet och våra resurser. För oss är den viktigaste frågan att få slut på konflikten och säkerställa Ukrainas fortsatta statliga existens, säger Eero Heinäluoma.
Samtidigt kan krisen också försvaga Ryssland, då Iran som hör till Moskvas främsta allierade tvingas rikta uppmärksamheten på sin egen säkerhet.
– När Iran har levererat olika typer av missiler, ammunition och drönare, samt även raketteknologi till Ryssland, återstår att se hur det påverkar den viktiga stödjarens fokus på sina egna militära insatser och samtidigt Rysslands upprustning, säger Merja Kyllönen.
Anna-Maja Henriksson påpekar att EU:s position försvagas i andra förhandlingar av att man inte uppnått en fred som även Ukraina kan acceptera.
Hon oroar sig över att upptrappningen i Mellanöstern överskuggar Ukrainas militära och ekonomiska trångmål, med en stundande kassakris utan bidrag från EU.
– Jag såg redan den här veckan i Bryssel, i parlamentet, att fokus nu ligger på Iran. Folk talar inte lika mycket om Ukraina, säger Henriksson.