Finlands lagstiftning om kärnvapen har varit en anomali i Nato. Det säger Matti Pesu som är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Om riksdagen godkänner den lagändring som regeringen föreslår kommer Finlands lagstiftning att vara i enlighet med Natos och de nordiska ländernas linje, säger Pesu.
Enligt Pesu är det få Natoländer som inte godkänner kärnvapen på sin mark. Bland dem finns Litauen.
– Ur politisk synvinkel är det ett stort steg att stryka förbudet mot kärnvapen ur vår lagstiftning, men konsekvenserna är inte så dramatiska.
Socialdemokraternas Antti Lindtman har uttryckt sig kritiskt mot lagändringen för att Finland kommer att avvika från den nordiska modellen. President Alexander Stubb har för sin del sagt att lagändringen skulle föra oss närmare de andra nordiska ländernas linje i frågan.
Vem har rätt?
Skillnaden ligger i deklarationerna
– Båda har delvis rätt. Det är sant att Finland nu närmar sig de andra nordiska länderna som inte har en sådan lagstiftning, men Norge, Danmark och Sverige har politiska deklarationer som begränsar kärnvapnens roll under fredstid.
Om Finland inte kommer ut med motsvarande deklarationer efter att lagändringen är gjord kommer det att finnas en skillnad till de övriga nordiska länderna, säger Pesu.
Enligt Pesu är den svenska kärnvapendoktrinen inte lika bindande som den finländska lagstiftningen.
– Man kan alltid komma med nya deklarationer om omständigheterna förändras.
Tiotals sidor – beretts under lång tid
Orsaken till att Orpos regering föreslår en lagändring nu är enligt Pesu troligen den att regeringsperioden börjar närma sig sitt slut. Det blir bråttom att hinna ändra lagen före riksdagsvalet.
Pesu säger att lagförslaget inte är en direkt följd av Frankrikes invit från början av veckan. Frankrikes president Emmanuel Macron bjöd in andra europeiska länder till ett kärnvapensamarbete.
Pesu motiverar sin åsikt med att lagförslaget är tiotals sidor långt. Det har räckt länge att bereda ett så omfattande förslag.
Hemlig beredning väcker frågor
Regeringen gick in för att bereda lagförslaget i hemlighet. Det går enligt Pesu mot den finländska traditionen att skapa konsensus i försvarspolitiska frågor.
– Man kan fråga sig om regeringens process var helt ideal utgående från konsensussynpunkten.
Men han förstår också att det har varit en svår process för regeringen och för Försvarsministeriet att bereda lagen eftersom det handlar om hemligstämplade dokument.