För förbundskansler Friedrich Merz och hans kristdemokratiska CDU såg det ut att bli ett tämligen lätt val.
Ännu så sent som i början av året visade opinionsmätningarna att man hade ett tryggt försprång till De Gröna, som låg på andra plats i mätningarna.
Men så dök det upp en åtta år gammal video, som nu kan komma att ändra på allt.
Det handlar om en intervju med Kristdemokraternas huvudkandidat Manuel Hagel. I intervjun berättar den då 29-årige CDU-kandidaten om ett besök i en skolklass.
Han säger bland annat att det för en 29-årig ledamot finns värre uppdrag än att besöka en skolklass med 80 procent flickor. Där en av flickorna ska ha ställt en fråga, går han inte in på att tala om frågan utan om hennes bruna hår och bruna ögon.
Att en vuxen man och politiker på det här sättet talar om högst 16-åriga flickor har på slutmetrarna satt sin prägel på valkampanjen.
Paralleller till Merz
Samtidigt som så gott som hela världen talar om Epsteinfilerna, väcker förstås den möjliga kommande regeringschefens uttalanden och hållning en hel del kritik. Beskyllningarna om sexism har haglat tätt.
För Kristdemokraterna blir situationen inte heller bättre av att Manuel Hagel inte verkar vara något stort undantag inom partiet.
Också förbundskansler Friedrich Merz har flera gånger kritiserats för sin kvinnosyn.
Å ena sidan omger sig Merz så gott som enbart med män och i det politiska beslutsfattandet verkar kvinnors intressen inte spela någon större roll.
Så vill Merz bland annat att deltidsarbetande kvinnor ska jobba mer, samtidigt som det inte finns några planer på att skapa förutsättningar för att det här ska vara möjligt.
Å andra sidan använder Merz kvinnorna och kvinnors säkerhet som slagträ i migrationsdebatten.
Det som förenar Merz och Hagel är också att de använder sig av sina egna familjer för att intyga att de som politiker inte har problem med kvinnosynen.
Merz har talat om att han i så fall skulle ha fått en varning av sina döttrar, Hagel om att han efter intervjun hade blivit tillrättalagd av sin fru.
Fortsatt samarbete mellan konservativa och gröna?
Från kristdemokratiskt håll ser man det hela som smutskastning från De Grönas sida, då det var en grön politiker som i slutet av februari uppmärksammade den tidigare intervjun.
Att försöka avfärda det hela med att problemet skulle vara att videon överhuvudtaget lyftes upp, verkar för Hagel och Kristdemokraterna ändå inte vara värst framgångsrikt.
I de senaste opinionsmätningarna ligger De Gröna nu jämsides med CDU. I rundradiobolaget ZDF:s mätning ligger bägge partier på 28 procent.
Där de två partierna har styrt Baden-Württemberg sedan år 2016, gäller det som rätt sannolikt att de också efter valet kan komma att gå in för ett nytt regeringssamarbete.
Den stora frågan är om det då blir under ledning av Manuel Hagel eller De Grönas Cem Özdemir.
Andra regeringsalternativ finns egentligen inte då såväl CDU som De Gröna utesluter ett samarbete med ytterhögerpartiet Alternative für Deutschland, som med ett stöd på ungefär 18 procent ligger på tredje plats i mätningarna.
AfD:s huvudkandidat i valet är förbundsdagsledamoten Marcus Frohnmaier, känd för sina mycket nära kontakter till Ryssland och nu senast inblandad i en skandal där AfD-ledamöter har anställt familjemedlemmar.
Ekonomin och den för Baden-Württemberg viktiga bilindustrins framtid har varit det viktigaste politiska temat i valkampanjen.
Den största förändringen för det sydvästtyska förbundslandet och dess drygt elva miljoner invånare blir ändå nu att man efter 15 år får en ny regeringschef.
Med Winfried Kretschmann har Baden-Württemberg haft Tysklands första och hittills enda gröna delstatschef. Han har genom åren med framgång lyckats sammanföra de konservativa och gröna strömningarna i förbundslandet.