– Internationellt går jämställdheten bakåt på många sätt just nu, säger Aija Salo.
Hon valdes nyligen till verksamhetsledare för Kvinnoorganisationernas centralförbund och börjar sitt arbete om några veckor.
Salo ser det organiserade motståndet mot kvinnors, transpersoners och andra minoriteters rättigheter som en av de stora utmaningarna på jämställdhetsfronten för tillfället.
Den så kallade antigenusrörelsen (anti-gender movement) som motsätter sig hbtq-rättigheter, särskilt transpersoners rättigheter, har fått stort internationellt genomslag.
Det åttonde mest jämställda landet
Syftet med den internationella kvinnodagen är att uppmärksamma den ojämställdhet som råder i samhället.
Många tar också tillfället i akt och firar de framsteg som gjorts.
På EU-nivå stärktes nyligen aborträtten då kommissionen fattade beslut om att låta medlemsländer använda EU-pengar för att främja tillgång till säker abort för kvinnor från länder med abortförbud, som ett svar på medborgarinitiativet ”My Voice, My Choice”.
Finland ligger nu på plats åtta inom Europeiska unionen, enligt en mätning om jämställdhet. Det finns flera positiva exempel på hur Finland profilerar sig som ett jämställt land.
Salo ger förtydligandet av lagen om ogiltigförklaring av tvångsäktenskap och skärpningen av lagstiftningen om kriminalisering av könsstympning som exempel på beslut som stärkt jämställdheten i Finland.
Hon lyfter också dialogen mellan beslutsfattarna och medborgarsamhället, alltså funktioner där medborgare har möjlighet att vara aktiva inom till exempel föreningar och organisationer, som en av Finlands styrkor.
Men i oroliga tider tenderar jämställdhetsfrågor att nedprioriteras.
På sistone har frågor om krig, upprustning och säkerhetspolitik dominerat den politiska debatten. Då glöms jämställdheten och jämlikheten lätt bort, säger Salo.
– Jämställdheten borde absolut finnas med när man utvecklar till exempel den interna och externa säkerheten, säger hon.
Minst fem dödade kvinnor hittills i år
Framgångarna suddar inte ut de djupt rotade jämställdhetsproblem som fortfarande är verklighet, också i Finland.
Mäns våld mot kvinnor är ett av dem. Hittills i år har minst fem kvinnor dödats av någon som står dem nära.
Ojämlikheter syns också i arbetslivet.
Ett färskt exempel som fått kritik är regeringens förslag om att lätta på kraven för när arbetsgivare får använda visstidsanställningar.
En sådan lagstiftning försämrar kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden, menar de kritiska rösterna. Majoriteten av dem som är visstidsanställda är kvinnor.
En annan aktuell utmaning är att en av fyra gravida upplever graviditetsdiskriminering. En vanlig form av graviditetsdiskriminering är att den anställdas visstidsanställning inte förlängs på grund av graviditeten.
Att regeringen har begränsat rätten till strejk drabbar i synnerhet dem som arbetar inom kvinnodominerade yrken, säger Salo, eftersom det försämrar förutsättningarna för bättre löner och arbetsförhållanden.
Nedskärningar i den sociala tryggheten och social- och hälsovårdstjänster drabbar kvinnor i större utsträckning, eftersom de oftare är beroende av förmåner och av social- och hälsovårdstjänster, säger hon.
Behövs förebilder
Salo ser att faktorer som jämställdhetsuppfostran redan från ung ålder, våldsförebyggande åtgärder och ett starkt politiskt ledarskap kan göra Finland till ett mer jämställt land.
– Vi behöver förebilder som vågar främja och försvara jämställdheten och alla människors lika värde, oberoende kön eller könsidentitet.