Debatten om Europas militära oberoende från USA kom igång ordentligt i samband med Grönlandskrisen och fick nytt syre när president Donald Trump ville att Natoländerna skulle hjälpa till att hålla Hormuzsundet öppet.
Men Natos tidigare generalsekreterare George Robertson avfärdar det som en farlig, kostsam, och orealistisk väg att gå.
Han hänvisar till en uträkning som cirkulerar i försvarskretsar utan att någon verkar veta källan: Europa behöver sätta fem procent av sin bruttonationalprodukt på försvar med USA, eller sju procent utan.
– Vissa talar om strategisk autonomi som om Europa skulle skaffa sig alla medel för att bli helt oberoende av USA. Det är att missförstå alliansens styrka, säger Robertson.
Hans kritik handlar inte bara om kostnaderna, som han påpekar skulle bli nästan omöjliga för regeringarna i Europa att få stöd för på hemmaplan.
– Det är inte heller politiskt önskvärt, eftersom USA har säkerhetsintressen i nästan alla Europas Natoländer. Det har nu också bevisats, eftersom de behöver sina baser i Europa för de militära insatser de är inblandade i i Iran, förklarar han.
Risk och nytta
Att USA använder baser i Europa väcker frågan om riskerna. Kan Europa dras in i kriget om Iran väljer att slå tillbaka mot en europeisk allierad?
George Robertson avfärdar det scenariot.
– De skulle inte attackera ett Natoland, eftersom artikel 5 är en tydlig röd linje, precis som för alla andra motståndare. De skulle vara mycket försiktiga med att korsa den linjen, säger han.
Artikel 5 är Natos klausul om kollektivt försvar, som slår fast att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som ett angrepp mot alla medlemsländer.
Robertson talar med unik erfarenhet. Som Natos generalsekreterare var det han som åberopade artikel 5 efter terrorattackerna den 11 september 2001. Det är den hittills enda gången det har skett och det skedde på USA:s begäran.
– Artikel 5 gör att en miljard människor i Natos medlemsländer kan sova lugnt om nätterna.
Irankriget visar också enligt Robertson en kontrast mellan Natos pålitlighet och Rysslands svek. Ryssland har visat sig vara en opålitlig allierad, medan USA:s engagemang i Europa bygger på ömsesidigt beroende, vilket gör Nato starkt.
– Så jag är osäker på vad den där sloganen om att Europa ska söka strategisk autonomi egentligen betyder.
Robertson: Europa måste öka försvarsutgifterna
Utmaningarna för våra toppolitiker är många och i tider då USA:s president har lågt stöd är det lätt att tala om hur viktigt det är med strategisk autonomi också militärt.
I stället för att jaga en dröm om autonomi, måste Europa, enligt Robertson, ta ett större ansvar inom alliansen. Han vill se en fördubbling av försvarsutgifterna på sikt.
De europeiska länderna måste, för att matcha Ryssland, bygga upp stora lager av ammunition och säkerställa att vapenindustrin har kapacitet för en verklig konflikt.
Han förstår att det är enormt svårt att driva igenom politiskt, men det är nödvändigt.
Finansministrarna borde inkluderas i Natos beslut
George Robertson har ett enkelt förslag på hur Nato kunde hjälpa medlemsländerna att lösa det politiska dilemmat att försvaret tar allt mer budgetpengar från välfärden.
Nordatlantiska rådet, Natos högsta politiska organ, borde bjuda in finansministrarna.
– Medlemsländernas försvarsministrar möts regelbundet, liksom utrikesministrarna. Det gör också stats- och regeringscheferna. Det finns ingen anledning att inte bjuda in de 32 finansministrarna att sitta runt bordet.
Enligt Robertson handlar det inte om att ge finansministrarna en chans att påverka besluten inom Nato. Det viktiga är att få dem att lojalt försvara dyra försvarssatsningar i den inrikespolitiska debatten.
– I dagens läge kan de säga att de nya målen är orealistiska. Om regeringscheferna redan i Bryssel hade sett finansministrarna i ögonen skulle de vara personligen bundna till beslutet.
Robertsons världsbild: Väst mot auktoritär axel
Bakom George Robertsons tankar finns en världssyn där väst är en distinkt enhet med en viktig global roll.
Han målar upp en bild av en samlad auktoritär axel – med Rysslands, Kinas och Nordkoreas ledare i spetsen – som vill krossa väst.
Därför måste USA och Europa hålla ihop. Annars är vi tillbaka i samma mentalitet som rådde före upptakten till det första och andra världskriget.
– Det är kaos. Den regelbaserade ordningen har varit bekväm och användbar för alla länder i alliansen. Alternativet är en värld utan regler, där makt ger rätt, där folk agerar slumpmässigt och enligt sina egna nationella intressen.
Trumps och Putins roll i Europas försvar
George Robertson vill inte gå in djupare på Donald Trumps politik, men fast vid sin åsikt att USA inte är på väg att överge Natoländerna i Europa.
Han nämner bara en gång själv Trump:
– Målet på fem procent av bnp på försvaret betydde att de flesta europeiska länderna ska fördubbla sina försvarsutgifter. Det här är enorma siffror vi faktiskt talar om, och beslutet togs dels på grund av Donald Trump, dels på grund av Vladimir Putin.
Robertson tror att ett starkt Europa, med ett stark Nato under USA:s ledning, genom att avskräcka kan stoppa Putin.
Efter det hoppas han att Ryssland kan förändras och återintegreras i Europa.
– Ryssland kan vara annorlunda, borde och kommer att vara annorlunda i framtiden, efter Putin. Ryssarna måste få veta att det finns en plats för dem i den civiliserade och demokratiska världen. De är helt normala européer, avslutar Robertson.