Som högst steg priset på Brent-typens råolja under natten till måndagen till drygt 118 euro per fat.
Än så länge har oljepriset inte slagit några nya rekord, men det är ovanligt med så höga priser som vi nu sett, det säger S-bankens chefsstrateg Tanja Wennonen-Kärnä.
– Under fjolåret varierade priset mellan 60 och 80 dollar per fat, men just före finanskrisen 2008 nådde priset över 140 dollar.
Oljepriset brukar mätas per fat (barrel på engelska), det vill säga i 159 liter. Valutan är dollar eftersom handeln till allra största del sker med dollar.
Det finns olika typer av råolja, det pris som anges följer typen Brent som utvinns i Nordsjön.
I samband med Coronapandemins påverkan på världsekonomin nådde Brent-priset två pikar på över 120 euro per fat, båda gångerna under första halvåret 2022.
Så högt gick priset alltså inte på måndagen, men analytikern Vesa Ahoniemi vid företaget Winda Energy tror att oljepriset inom en nära framtid kommer att stiga ytterligare.
– Priset kan absolut överstiga 130 dollar per barrel, säger Ahoniemi till Yle.
Svenska Yle har tidigare skrivit om orsakerna till dagens pristopp.
Dyrare bensin, högre räntor
För finländare syns höga oljepriser på världsmarknaden som bekant ofta när man ska tanka bensin.
Under måndagen har prisen på 95-oktanig bensin stigit till 1,98 och 1,99 euro per liter vid många pumpar runt om i landet.
Tanja Wennonen-Kärnä säger att det var väntat.
– Prisreaktionen brukar vara snabb vid bensinpumparna. Men finländarna kan också komma att märka av ett generellt inflationstryck. Vi kan komma att se stigande priser på olika håll inom ekonomin på längre sikt.
Betyder det risk för högre räntor?
– Definitivt. Marknadsräntorna har redan stigit en del förra veckan, så det får vi hålla ett öga på.
Kan oljepriset förstöra för den lilla tillväxten som ekonomerna förutspår för Finlands del i år?
– Det finns en sådan risk. Vi på S-banken ser inte det som sannolikt, men möjligheten finns.
S-bankens senaste ekonomiska prognos säger att ekonomin växer med 1,3 procent i år. Men den prognosen är från december, och nästa prognos som kommer i mars är antagligen lite mer pessimistisk.
Inget tycks kunna förstöra stämningen på börsfesten
Mycket av det som USA:s president Donald Trump beslutat om kan tolkas som dåliga nyheter för världsekonomin. Tullar, militära operationer och en allmän osäkerhet borde i teorin få börsplacerare att dra öronen åt sig och dämpa köplusten.
Men börserna både i Europa och USA ligger på en rekordnivå. Speciellt i USA har utvecklingen varit svindlande, efter Coronakrisens slump har index för de största bolagen mer än tredubblats. I Europa har liknande index mer än fördubblats.
Tanja Wennonen-Kärnä säger att också dagens reaktion på börsen var mindre dramatisk än vad man kunde ha trott efter en sådan oljeprischock.
– Att börsen sjunker kring 2 procent är inte så dramatiskt när man ser till den stora bilden och hur högt börstopparna har nått. Om Europa kommer ner med drygt 5 procent denna vecka så är det inte en så stor reaktion som många kanske befarat. Det är helt enkelt så att de framåtblickande indikatorerna ser bra ut, vi har alltså alltjämt goda förutsättningar för tillväxt.
Placerarna har hittills räknat med att president Trump alltid ger med sig och ändrar politik om börskurserna sjunker för mycket. Hur bedömer de Trumps beteende den här gången?
– Det kunde vi se redan förra veckan när kriget började. Då tänkte placerarna att detta inte blir långvarigt. Men nu när vi är inne på andra veckan får vi se hur det går den här gången.