Yles granskande redaktion MOT undersökte polisbrott där vanliga medborgares hälsa eller till och med liv har äventyrats. Utredningen baserar sig på förundersöknings- och rättegångsmaterial samt omfattande informationsförfrågningar.
Undersökningen visade att poliser har dömts för misshandel eller vållande till kroppsskada under tjänsteutövning minst 19 gånger under de senaste knappt tio åren. I sex av fallen var offren minderåriga.
Poliser skyddar varandra
Övervakningskameror har fångat en del av de polisbrott som MOT undersökte
I MOT:s utredning framkommer flera fall där andra poliser har bevittnat sin kollegas brottsliga verksamhet på nära håll. De berättar att de antingen inte såg gärningen eller åtminstone inte såg något fel i den.
MOT undersökte också ett stort antal polisanmälningar om polisens våldsanvändning som inte ledde till utredning.
I flera fall upprepas samma mönster. Den som anmält brott berättar att polisen till exempel slog hen. Det finns inga utomstående vittnen till det påstådda slaget och ingen filmade det. Poliserna uppger samstämmigt att inget slag inträffade. Förundersökning inleds inte.
Ett av de mest allvarliga fallen skedde nyårsafton 2021.
Niinas son misshandlades av polisen
På nyårsafton år 2021 grep polisen Niinas 16-åriga son eftersom han hade skjutit upp en raket på Senatstorget i Helsingfors. Niina kände sig tacksam – det var bra att polisen var närvarande.
Efteråt upprepade pojken för sin mamma att polisen hade misshandlat honom.
– Jag sa att Finland har den bästa polisen. Här gör man inte sådant. Att du kanske har missförstått något, säger Niina.
Händelsen diskuterades ibland men sedan lämnade de det. Niina gjorde ingen polisanmälan.
Videon avslöjar våldet
Några månader efter händelsen kallades Niina till förhör. Förhörsledaren visade Niina en video av händelsen.
Videon visar hur polisen griper den flyende pojken och skuffar honom brutalt till marken. I slutet av videon håller två poliser pojken upprätt medan patrulledaren slår honom hårt i magen.
– När han kastades till marken och slaget kom kunde jag inte titta längre. Jag bad bara mitt barn om förlåtelse hela tiden, för att jag hade tvivlat, säger Niina.
Pojken hade varit tillsammans med två kompisar. Niinas son är adoptivbarn och mörkhyad.
Pojkens advokat bedömde inför tingsrätten att valet av pojken och det långvariga våldet kunde tyda på att etniskt ursprung kan ha varit motivet bakom gärningen. Det kunde ha varit en grund för straffskärpning.
Åklagaren valde dock inte att yrka på straffskärpning. Det finns inga bevis för ett rasistiskt motiv. Pojkens utväljande kan också ha varit en slump.
En brottsutredning inleddes om polisens agerande, eftersom kollegor anmälde patrullchefen. Helsingfors tingsrätt dömde patrullchefen till sex månaders villkorligt fängelse för misshandel, och han sa själv upp sig från sin tjänst.
Rätten konstaterade också att Niinas son inte orsakade fara för utomstående genom att skjuta upp en raket i luften. Han gjorde inte heller motstånd mot poliserna.
Misshandel kan vara svårt att bevisa
Siffrorna från Yles granskande redaktion MOT är de första av sitt slag.
– Det är svårt att säga om det handlar om våld som alltid förekommit och som träder fram i ljuset eller om våldet inom polisen ökar, säger Dan Helenius, professor i straff- och processrätt vid Helsingfors universitet.
Helenius berättar att poliser får använda maktmedel, till exempel olika grepp eller fällande till marken om personen gör motstånd.
– Det skulle vara intressant att veta i många av de här fallen om det har funnits en befogad maktmedelssituation. Handlar det om att polisen har överskridit gränserna för tillåtet bruk av maktmedel eller handlar det om situationer där polisen inte hade rätt att använda maktmedel överhuvudtaget?
Är det svårt att bevisa att en polis har begått misshandel?
– Det är också i andra situationer svårt att bevisa ifall det inte finns starka realbevis som videoinspelningar eller fotografier. De svåraste situationerna är där det bara handlar om vittnesbevisning.
Om kroppsskadorna är allvarliga kan de användas som bevis, men lindrigare skador är vanliga när poliser har använt maktmedel.
– Om det handlar om en situation där polisen har haft rätt att fälla en person till marken eller någonting i den stilen, så är det ju ganska naturligt att det uppstår blåmärken och skrubbsår. Att dra slutsatser utifrån de här skadorna kan jag tänka mig är ganska svårt, om man inte har ytterligare bevis.
Ser du någon risk med att vi börjar höra mera om polisvåld i Finland?
– Det är en större risk om det förekommer polisvåld och vi inte hör om det.
Artikeln baserar sig på Poliisi pahoinpiteli Niinan pojan och ”Katastrofaalisia tapauksia” – MOT paljastaa ennennäkemätöntä tietoa poliisiväkivallasta Suomessa som har skrivits av Jouni Munukka.