Olje- och gaspriserna har stigit kraftigt på grund av kriget i Mellanöstern och det handlar inte enbart om ekonomi för Vladimir Putins Ryssland.
I måndags kallade presidenten till ett stort möte i Moskva med ministrar och ledare från energisektorn för att diskutera effekterna av kriget i Mellanöstern.
På mötet tog Putin upp EU-ländernas beslut att stegvis sluta importera rysk naturgas och olja fram till slutet av 2027. En process som inleds i slutet av april i år.
– Men varför vänta tills EU stänger dörren? Kanske borde vi stänga dörren först och omdirigera exporten till mer intressanta marknader som Kina, Indien, Thailand och Filippinerna, sa Putin.
Ett steg som dock vore riskabelt för dagens Ryssland.
Hälften av landets export av LNG går nämligen i dagsläget till europeiska länder. Enligt uppgifter från Eurostat står Ryssland fortfarande för 16 procent av Europas LNG-import och 13 procent av de totala gasleveranserna.
Putin lockar Europa med billig energi
Samtidigt lämnade Putin dörren på glänt. På mötet betonade presidenten att ifall europeiska företag vill omvärdera och garantera ett långsiktigt samarbete ”fritt från politisk konjunktur” är Ryssland redo att fortsätta arbeta med Europa.
– Men vi behöver signaler från dem att de är redo, sa Putin.
Presidentens utspel verkar vara både ett hot och en inbjudan till förhandlingar.
Enligt Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk energipolitik vid Helsingfors universitet, är det här en klassisk strategi från Moskvas sida där man försöker maximera nyttan av krisen genom att utnyttja energi som ett politiskt maktmedel.
– Ryssland använder som vanligt en strategi med morot och piska för att påverka Europa.
– Putin försöker utan tvekan nu locka de europeiska radikalpopulisterna i både Frankrike och Tyskland.
Enligt Tynkkynen är Rysslands budskap tydligt. De länder som nu väljer att agera enligt Rysslands önskemål kan också förvänta sig ett färdigbäddat ekonomiskt samarbete från Moskvas sida.
– Putin vill helt enkelt uppmuntra fler länder att följa Ungerns och Slovakiens väg och gå med i kretsen som samarbetar med Ryssland, säger Tynkkynen.
Moskva vill få bort sanktionerna
Ett annat centralt mål för Putins Ryssland är att få sanktionerna hävda. Här lockar Moskva med att normalisera relationerna.
– Moskva säger det inte öppet utan kommunicerar istället i ett positivt handelsspråk om ett långsiktigt stabilt samarbete, säger Tynkkynen.
Ryssland riktar sig också till europeiska industrier som före anfallskriget i Ukraina hade vant sig vid billig rysk energi.
– Det finns säkert förhoppningar hos vissa industrier att återgå till gashandel med Ryssland. Genom att använda detta handelsspråk försöker Moskva locka europeiska aktörer över till sin sida, säger Tynkkynen.
Ungern har redan vädjat till EU att omedelbart häva förbudet mot import av rysk olja och gas på grund av kriget i Mellanöstern. Tynkkynen förväntar sig att allt fler europeiska röster nu kräver att sanktionerna hävs.
– Absolut. Men Europa borde förstå att vi inte får börja vackla i den här situationen, utan se att det här som en tillfällig kris.
– Lösningen är inte att återgå till olje- och gashandel med Ryssland eller att utöka samma handel med USA. Istället måste vi satsa mer på energiomställningen, klimatpolitiken och energisparande. Först då är vi på säker mark.
Krigskassan tankas full
På kort sikt erbjuder kriget i Mellanöstern en ekonomisk livlina till Rysslands krisande ekonomi
Olje- och gassektorn utgör fortfarande stommen i Rysslands ekonomi, även om andelen av de totala federala intäkterna har minskat. Numera utgör sektorn 25 procent av statens inkomster.
Ifjol minskade dessutom Rysslands intäkter från olja och gas med 24 procent till den lägsta nivån sedan 2020, enligt uppgifter från finansministeriet.
Moskva kan nu maximera sina intäkter till statskassan medan priserna är höga. Priset på rysk olja har stigit från 50 dollar till över 90 dollar per fat efter USA:s attack mot Venezuela och kriget mot Iran.
Eftersom Ryssland säljer cirka fem miljoner fat .)per dag ger prisökningen en extra inkomst på cirka 200 miljoner dollar per dag.
Pengar som främst kommer att användas för att fortsätta Ukrainakriget.
Kina köper mer
Nu när mycket av världens oljeförsörjning är ur funktion kan Ryssland kliva in för att möta efterfrågan främst i Kina och Indien.
USA har redan tillfälligt lättat på de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland för att låta rysk olja som för tillfället är fast på havet säljas till Indien.
Energiexperten Tynkkynen betonar att det för Rysslands del inte handlar om att öka volymen på exporten, utan snarare om att trissa upp priserna.
– Ryssland har nu bättre förutsättningar att förhandla upp priset på sin sanktionerade olja.
Dessutom är den psykologiska effekten också betydande.
– Rysslands ekonomi krisar. Men den här prisökningen ger förmodligen både Putins elit och breda folklager känslan av att ”så illa är det inte”, säger Tynkkynen.
Krigets längd är avgörande
Vilken påverkan de höga priserna faktiskt kommer att få i slutändan beror på hur långvarigt Irankriget blir.
Importländer har vanligtvis ungefär tre månaders oljeförråd i förväg, och förra sommarens tolv dagar långa strider mellan USA och Iran hade bara en flyktig påverkan på energimarknaderna.
En annan fråga är hur allvarligt skadad energiinfrastrukturen i Mellanöstern är när kriget väl tar slut.
Experterna verkar vara överens om att ett två veckor långt krig inte spelar så stor roll. Men om det blir längre kan också Ryssland på allvar börja dra nytta av krisen.