Drönare har förändrat krigföringen. I Ukraina har små obemannade farkoster förstört stridsvagnar, letat upp mål för artilleriet och stört truppmanövrar.
Enligt Jyri Kosola, ingenjöröverste i avsked och tidigare forskningschef vid Försvarsmakten, tar utvecklingen inte slut här. Nästa steg är att drönarna samarbetar som en svärm.
Att försvara sig mot en drönarsvärm kan vara svårt om man använder traditionella medel, eftersom anfallet inte avstannar när man skjuter ner en drönare.
I en svärm gör inte alla drönare samma sak, utan de har olika roller.
En del drönare kan samla information, andra störa fiendens system, markera mål eller anfalla.
Kosola säger att drönarna anfaller som en vargflock.
– En i flocken hittar bytet, andra tröttar ut det och skär av flyktvägen och en tredje angriper från andra hållet och gör alltså det slutliga anfallet.
Svärmintelligens gör drönare farligare
Enligt Kosola behöver en svärm inte någon centraliserad ledare.
– En enskild drönare kan vara ganska enkel, men tillsammans kan de utgöra ett väldigt effektivt system, säger han.
Enligt Jyri Kosola reagerar varje drönare i en svärm på sin omgivning och sina närmaste grannar. På så sätt bildas ett system som verkar som en helhet.
I naturen ses ett sådant beteende bland annat hos myror och bin.
AI fattar sekundsnabba beslut
En svärm drönare kan hastigt närma sig ett mål. Därför måste försvarsbeslut ibland fattas inom sekunder.
Det är inte hela tiden en människa som styr en drönare. I stället ger man drönaren en uppgift, till exempel vart den ska flyga och hurdant mål den ska leta efter.
Därefter fattar drönaren en stor del av besluten autonomt.
– Drönarens avionik är dess hjärna. Den räknar ut rutten, justerar höjd och hastighet och reagerar på hot, säger Kosola.
Avionik är ett ord som används för att beteckna flygelektroniken, de processorer och sensorer som finns i drönaren. Avioniken bearbetar hela tiden den information som kommer från omgivningen: var drönaren befinner sig, hur snabbt den rör sig och vad som händer omkring den.
Artificiell intelligens, AI, kan också lägga om rutten under färden om drönaren till exempel upptäcker störning eller ett nytt hot.
Finland bygger inte en drönarmur, utan en rörlig sköld
Kosola säger att man försvarar sig mot drönare med ett system som består av flera lager. Han talar om en drönarsköld som aktiveras långt från målet.
– Skölden kan innehålla sensorer för att upptäcka drönarna, elektronisk störning, autonoma försvarssystem och vid behov väpnat försvar.
Drönarsvärmar är det svårt försvara sig mot framför allt på grund av det stora antalet drönare.
– Hur bra en enskild försvarsmetod än är kan man inte försvara sig mot hela svärmen med en metod.
Om man får en drönare att explodera längre från sitt mål är effekten genast mindre.
– Om en drönare exploderar på tio meters håll i stället för på en meters håll är explosionseffekten en hundradedel.
Försvaret börjar med radiosignaler
Enligt Kosola behöver man inte alltid skjuta ner en drönare. Ofta är det mer effektivt att störa dess navigering eller kommunikation.
De flesta drönare styr med hjälp av satellitnavigering, men enligt Kosola är satellitsignalen svag eftersom den kommer från rymden och når jordytan från 20 000 kilometers håll.
Det betyder att även en liten störande sändare kan få en drönare att tappa koncepten.
– När navigeringen inte fungerar kan en drönare tappa bort sig eller söka sig till fel plats, och det kan påverka hela svärmens beteende.
Finlands terräng gynnar försvaret
Jyri Kosola konstaterar att förhållandena i Finland är annorlunda än till exempel i Ukraina. Det är en fördel för Finland.
– I Finland har vi mycket skog och det begränsar drönarnas sikt.
Det tvingar också drönarna att komma närmare sitt mål och det gör det lättare att försvara sig.
En svaghet i Finland är däremot att terrängen gör att den mesta trafiken går längs vägarna, säger Kosola.
– Drönarna vet lättare var materiel rör sig.
”FInland borde gå med i drönarkoalitionen”
Flera länder i väst har gått med i en så kallad drönarkoalition. Den har som mål att utveckla drönarteknologi och förse Ukraina med obemannade system.
Koalitionen grundades i februari 2024 på initiativ från Lettland och Storbritannien. Till koalitionen hör flera av Finlands nära samarbetsparter bland annat Sverige, Norge, Danmark, Polen och de baltiska länderna. Enligt Kosola borde även Finland gå med.
– Idén är att man gör drönare tillsammans, levererar dem till Ukraina och får lära sig hur de fungerar.
Jyri Kosola påminner om att ryska drönare för närvarande står för 70 procent av manfallet i Ukraina.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Drooniparvi Suomen yllä? Eversti kertoo, miten se pysäytettäisiin av Hanna Visala. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.