Nya social- och hälsovårdsministern Wille Rydman (Sannf) anser att finansieringssystemet behöver ses över redan under den här regeringsperioden.
Han ser fog för kritiken om att välfärdsområden med mycket vårdbehov belönas ekonomiskt.
Välfärdsområdena borde uppmuntras mer att arbeta förebyggande för invånarnas hälsa, sa Rydman i Yles program Morgonettan på lördagen.
Han anser att välfärdsområdena bör fundera på vilken vård som ger mycket nytta och vilken som inte gör så mycket för att förbättra eller upprätthålla hälsan.
Språkkraven ska höjas
I en intervju för Svenska Yle betonar Rydman att vårdpersonalens språkkunskaper är en fråga om patientsäkerhet, också på svenska.
– Vi har två nationalspråk i Finland och det gäller alltså finska och svenska. Oavsett om man talar finska eller svenska som sitt modersmål så måste de där nödvändiga tjänsterna säkerställas på var och ens egna modersmål.
Rydman vill höja språkkraven för vårdpersonal från nuvarande B1-nivå till minst B2, det vill säga till en i det närmaste flytande nivå.
– Det är en alldeles avgörande fråga vad gäller patientsäkerheten, i synnerhet vad gäller äldre och sjuka människor. Det är ytterst viktigt att de får uttrycka sig på sitt eget modersmål.
Lagändringar är på gång under den här valperioden, och han vill också satsa på språkutbildning.
Tredje sektorn i skottgluggen
Rydman tycker också att man bör fundera på vilka som är statens primära utgifter och vilka utgifter som är sekundära och kan gallras bort för att skattemedlen ska räcka till det som skattebetalarna verkligen behöver.
Som exempel på offentliga utgifter som han ser som onödiga nämner han utvecklingsbistånd, ”fel sorts” invandring och tredje sektorns organisationer. Han talar om utgifter som ”i vissa fall till och med skadliga”.
– Pengar till utlandet, utvecklingsbiståndet och det dyra organisationsfältet. Vi har ju vant oss vid att vi har ett organisationsfält som kallas för den tredje sektorn och som får skattemedel.
Rydman säger att det i och för sig finns många organisationer som gör ett bra och viktigt arbete.
– Men så finns det också partikopplade reseorganisationer, hobbyorganisationer och annat vars effektivitet är minst sagt tvivelaktig.
”Mer av både vårdare och teknik i äldrevården”
Wille Rydman kommenterade också uppmärksammade fall i äldreomsorgen där människor farit illa.
Han sa att de fall som uppmärksammats i offentligheten är helt oacceptabla men att äldreomsorgen i det stora hela fungerar bra.
– Å andra sidan har det varit för många sådana här hemska fall. Om inget görs kommer de här fallen att öka, sa Rydman.
För att förhindra det anser han att det behövs ändringar i lagstiftningen.
Rydman konstaterade att det kommer att behövas ännu mer vårdpersonal i framtiden. Där anser han att nya tekniska lösningar behöver utnyttjas. Han förnekar ändå att regeringen skulle planera att ersätta personal med teknik, och säger att det kommer behövas mer av båda.
Husläkarsystem ska förbättra kontinuiteten
Wille Rydman säger till Svenska Yle att regeringen satsar kraftigt på ett husläkarsystem där alla finländare tilldelas en egen läkare.
Han hänvisar till att internationell forskning visar att kontinuitet i vården är avgörande för både kvaliteten och kostnadseffektiviteten.
– Ju mer man träffar en viss vårdare eller läkare, desto sannolikare det blir att man kan minska onödiga sjukhusbesök.
THL:s överdirektör Mikael Salminen har flera gånger kritiserat företagshälsovården för att vara orättvis. De sjukaste, som ofta står utanför arbetslivet, har inte tillgång till den. Rydman medger att det är en jämställdhetsfråga men vill inte begränsa företagshälsovården.
– Jag skulle utgå ifrån det att vi förbättrar servicen på den offentliga sidan istället för att börja begränsa företagshälsovården som också är finansierad av privata bolag.
Vill att fler sparar för sin ålderdom
Rydman försäkrade att samhället kommer att ta hand om befolkningen också i fortsättningen. Men han vill ändå uppmuntra finländarna att ta mer ansvar för sin egen kommande ålderdom.
– I sig uppmuntrar jag finländarna, som kanske blivit lite väl trygga i tanken på att det offentliga i sista hand kommer till undsättning – vilket det så klart gör – att själva tänka på sin ålderdom.
– Jag vill uppmuntra alla finländare att redan under sin arbetskarriär i mån av möjlighet fundera på om de kan utöka sin förmögenhet och spara mer.