När Nicole Latini, kårchef vid sjöscoutkåren Stormfågeln i Esbo, talar om krisberedskap handlar det inte i första hand om praktiska färdigheter som att göra upp eld eller laga mat med ett stormkök, även om det också är viktigt.
– Det viktigaste är den mentala resiliensen som man lär sig via scoutingen. Att vara mentalt förberedd på att hantera olika situationer, säger Latini.
Att våga testa sina gränser
Vad är då mental resiliens? Det är förmågan att hantera motgångar och återhämta sig från svåra situationer. Latini beskriver det som en inre övertygelse.
– Det är den där vetskapen att man klarar sig. Man klarar av att testa på olika lösningar och att tänka kanske lite utanför lådan, säger hon.
Genom sin scoutkarriär har Latini fått många möjligheter att testa sina egna gränser i en trygg omgivning med vuxet stöd.
Scoutingens program bygger på principen learning by doing, att lära sig genom att utföra. Deltagarna får nya upplevelser och får göra saker de kanske aldrig har gjort förut.
– Du får sätta dig i främmande situationer och får helt enkelt prova på sådant som du kanske inte kan göra någon annanstans. Då lär du dig om dig själv och hur du reagerar i olika situationer, säger Latini.
När motorn föll i sjön
Latini har själv varit med om situationer där beredskapen hon fått genom sina scouterfarenheter kommit till användning.
Hon berättar om en gång när hon var ombord på kårens segelbåt tillsammans med unga sjöscouter och en annan erfaren skeppare. Just när de skulle ta ner seglen och starta motorn för att komma in i hamn hände det.
– Det sa brum och så sa det plask, och så var motorn i sjön. Så sitter man som i en flotte utan någon styrförmåga!
Situationen kunde ha gått riktigt illa, men tack vare snabbt agerande gick allt bra.
De kastade nödankar direkt och fick bogsering. Barnen tyckte till och med att det var spännande.
En annan gång flammade en gasbehållare upp i eld mitt under matlagning ombord på segelbåten, då de låg i hamn.
I den situationen blev det tydligt hur olika människor reagerar i kriser.
– Jag och den andra skepparen, som höll i gasbehållaren, gick igenom samma tankegångar: kasta över bord? Nej, den kommer att flyta och kanske bränna upp nästa båt. Kasta in i båten? Nej, det blir ännu värre, säger Latini.
Situationen löstes genom att slå bort brännaren som satt fast i gasbehållaren och då släcktes elden.
De som satt längre bort upplevde situationen helt annorlunda. För dem var det bara ett eldklot som snabbt slocknade.
– Man reagerar inte nödvändigtvis helt logiskt i en krissituation. En del kan börja skratta, andra kan frysa till, en tredje kan bli aggressiv. Ju mer du har gått igenom mental förberedelse och tänkt igenom olika scenarier desto bättre är du förberedd, säger Latini.
En ny hjälplöshet?
Som scoutledare i tio år har Nicole Latini märkt en förändring hos barn och unga.
Många har aldrig övernattat någon annanstans än hemma när de börjar i scouterna. De har aldrig sovit i tält eller varit utomhus på det sättet.
– Den största bristen är att klara sig utan teknologi och utan att ha direkta svar genast till hands. Att klara sig utan telefonen eller internet, säger hon.
Latini märker också att många barn har en hård press på sig att genast vara jättebra på det de gör.
De har inte tålamodet att öva sig fram till att bli bättre eller att testa olika sätt att lösa problem.
Det här gäller förstås inte bara unga, även vuxna kan ha tappat praktiska färdigheter genom generationerna.
Mer än vatten och konserver
När det kommer till konkret krisberedskap har Nicole Latini också praktiska råd. Hon betonar särskilt att många underskattar hur mycket vatten man faktiskt behöver.
– En vuxen människa dricker ungefär två liter vatten om dagen. Om det finns tre vuxna i ett hushåll i 72 timmar, blir det 18 liter vatten bara för att dricka, säger hon.
Dessutom ska man räkna med vatten för matlagning och kanske också för husdjurs behov, ifall sådana finns.
Latini tror inte de flesta har så mycket vatten hemma i behållare och påminner också om att man behöver något att transportera vatten i om myndigheterna börjar dela ut det.
När det gäller mat rekommenderar hon konserver och torrpasta, men påminner om att konserverna måste bytas ut regelbundet.
För att hålla värmen vid strömavbrott råder hon att isolera genom att tejpa till fönster och dörrar där det drar, och att inte vara rädd för att ha ytterkläder inomhus.
Hur förbereder du dig inför en möjlig kris? Hur skulle du klara dig utan el, rinnande vatten eller öppna mataffärer? Vilka nyttiga färdigheter kan du och vad skulle du vilja lära dig?
Den 21 mars mellan klockan 9.03 och 11.00 bjuder Nina Sederlöf på fördjupning om krisberedskap i radioprogrammet Vega Lördag. Dela med dig av dina tankar och erfarenheter i formuläret nedan.
Formuläret är stängt! Tack till alla som deltog!