– Det är viktigt för mig att behålla min egen integritet i detta, säger den norska kronprinsessan Mette-Marit i en intervju för NRK.
Det är första gången hon svarar på frågor, en och en halv månad efter att nyheten om hennes nära kontakter till sexbrottsdömde Jeffery Epstein briserade.
Det är lätt att känna med den gråtfärdiga kronprinsessan på ett personligt plan.
Mejlkorrespondensen offentliggjordes av det amerikanska justitiedepartementet samtidigt som hennes son Marius Borg Høiby riskerar ett mångårigt fängelsestraff, också han för misstänkta sexualbrott.
Själv är kronprinsessan svårt sjuk i lungfibros.
Svarar inte på kärnfrågorna
Ändå anser så gott som alla norska kommentatorer att svaren haltar och att kärnfrågorna lämnas obesvarade.
Kronprinsessan säger att hon är ledsen och vill ta ansvar. Men i nästa andetag förklarar hon att det var hon som blev lurad och manipulerad.
Hon säger att hon blev introducerad till Epstein av en vän i en välgörenhetsorganisation. Men hon vill inte säga vem det handlar om.
Hon säger att hon inte skulle ha umgåtts med Epstein om hon hade känt till att han begått övergrepp. Men hon kan inte förklara ett mejl där hon skriver att hon googlat honom och att det ”inte ser så bra ut”.
I intervjun säger hon att hon inte minns vad som kom fram i sökningen, men att hon inte skulle ha använt en smiley om det handlat om sexbrott. Problemet är att det vid den tiden inte gick att googla Epstein ens halvhjärtat utan att få fram både misstankar och dom.
En moralisk fråga
Ingen anklagar Mette-Marit för att ha deltagit i övergrepp, problemet är att hon i likhet med många andra kända människor har skänkt Epstein legitimitet och stjärnglans som hjälpt honom fortsätta med sina brott.
För ett kungahus som ska representera folket i en modern demokrati krävs högre moral än så.
– Om jag på något sätt har bidragit till att ge honom legitimitet är det väldigt svårt för mig, säger hon i intervjun för NRK.
Om hon hade haft ett uns av självinsikt hade hon utelämnat ordet ”om”.
Även misstankarna mot Marius Borg Høiby handlar delvis om moral. En stor del av försvaret har gått ut på att han visserligen visat prov på dålig moral, men att just det inte är straffbart.
Om han döms för några brott är fortfarande öppet. Men för en kungafamilj och för en privatperson gäller olika krav, även om Borg Høiby inte formellt hör till Kungahuset.
Ekvationen går inte ihop
Skulle Mette-Marit ha varit en folkvald minister hade hon avgått för länge sen.
Nu är hon istället gift med Norges kronprins som ska ärva tronen. Om hon avgår är det genom skilsmässa, eller genom att kronprins Haakon abdikerar.
Krisen i det norska kungahuset blottlägger det svåra i att blanda ihop statliga institutioner med en familjs privatliv.
En klar majoritet av norrmännen är nämligen ännu för monarkin, men färre än hälften vill ha Mette-Marit som drottning. Det är en ekvation som inte går ihop.
Mette-Marits handlande får också institutioner som Kungahuset och det norska Utrikesministeriet att framstå som klåpare. Inget av dem har tydligen känt till vilka kontakter kronprinsessan gynnar i utlandet – och om intervjun i NRK är resultatet av en och en halv månads arbete på pressavdelningen kan de lika gärna lägga ner den.
Omvänt kan monarkin bli en förbannelse för den som föds eller gifts in i den.
Om Marius Borg Høiby döms för de grövsta sexual- och våldsbrotten i tingsrätten kan Kungahuset pressa på för att förhindra ett överklagande, eftersom man vill få slut på historien.
Ingen kan ta ifrån Borg Høiby hans rättigheter, men diskussionen visar ännu en gång på monarkins inbyggda problem i en modern demokratisk rättsstat.
För kungafamiljen är det svårt att lösgöra sig från den svårlösta ekvationen.
Hur deras undersåtar använder sin demokratiska makt att bestämma över Norges statsskick återstår att se.