Chefen för Internationella energirådet (IEA), Fatih Birol, varnar för att kriget med Iran utgör det allvarligaste energihotet i historien. En femtedel av världens olja och gas är blockerad. Det är större än de två oljekriserna på 1970-talet tillsammans.
Oljepriset har stigit med cirka 60 procent sedan kriget inleddes den 28 februari. Nu på fredagseftermiddagen kostade oljan knappt 110 dollar per fat.
Saudiarabiska analytiker varnar samtidigt för att priset kan nå 180 dollar per fat om konflikten fortsätter hela april.
Hanna Kalenoja, ledande expert på Centralhandelskammaren, säger att stigande oljepriser driver upp inflationen och bromsar tillväxten.
– Lågkonjunkturen som vi har haft i Finland skulle troligen fortsätta också det här året och det skulle bli ganska oroligt för vår ekonomi, säger hon.
Finlands bruttonationalprodukt (bnp) ökade med bara 0,3 procent under det sista kvartalet i fjol, enligt Statistikcentralen.
Finland har däremot fördelar jämfört med många andra europeiska länder. Industrin och uppvärmningen drivs redan till stor del av el och förnybara energikällor såsom vindkraft, kärnkraft och solenergi.
– Vi är inte lika beroende av olja som USA eller de flesta europeiska länder, säger Kalenoja.
Attackerna träffar produktionsinfrastruktur
Oljepriset har drivits upp av att attackerna nu riktas mot raffinaderier och produktionsanläggningar, inte bara transportlederna.
Logistiska störningar kan lösas snabbt, men förstörd infrastruktur tar lång tid att bygga upp.
– Kriget i Mellanöstern har spridit sig till oljeraffinaderier och gasanläggningar, vilket betyder att vi kan förvänta oss mer långvariga störningar, säger Kalenoja.
Gasmarknaden i gungning
Krisen handlar inte bara om olja. Attacken mot Qatars energinav Ras Laffan har slagit hårt mot gasmarknaden.
Qatar är en av världens största producenter av flytande naturgas och många länder har blivit beroende av qatarisk gas sedan de slutade importera gas från Ryssland.
Reparationen av den skadade anläggningen kan ta upp till fem år.
Kalenoja varnar för att krisen kan tvinga Europa att lätta på sanktionerna mot rysk gas, vilket skulle vara problematiskt med tanke på kriget i Ukraina.
Transportkostnaderna slår hårt
Trots fördelen med förnybar energi drivs merparten av Finlands bilpark fortfarande med fossila bränslen. De långa transportsträckorna gör landet känsligt för stigande fraktkostnader.
– Sjöfraktens kostnader har stigit kraftigt. Vi ligger längre bort från huvudmarknaderna än länderna i Centraleuropa och Sydeuropa, säger hon.
Kalenoja betonar att krisen tydligt visar att omställningen till förnybar energi borde påskyndas.
– Det handlar inte bara om utsläpp utan också om energisjälvförsörjning och våra tillväxtmöjligheter, säger hon.
Finland avvaktar – men kan sänka bränsleskatter
Tills vidare rekommenderar Kalenoja att Finland inte fattar förhastade beslut.
– Det finns ingen anledning att i det här läget skynda sig med till exempel skatteändringar. Krisen kan fortfarande bli kortvarig, säger hon.
Om konflikten drar ut på tiden kan sänkta bränsleskatter och logistikstöd bli aktuella.
EU-kommissionen förbereder sig redan för att ge medlemsländerna friare händer att stödja hushåll och företag, i linje med åtgärderna under energikrisen år 2022.