I mitten av mars meddelade uppstartsföretaget Scata att de planerar att börja producera pansarfordon i Jakobstad.
En prototyp av en pansarbil kommer att presenteras på försvarsmässan Eurosatory i Paris i juni, och enligt företaget är det möjligt att inleda serietillverkning så tidigt som nästa år.
Hur realistiskt är det här egentligen? Vi kontaktade två experter på försvarsindustri.
Den brittiska försvarsanalytikern Sam Cranny-Evans dömer inte ut Jakobstadsföretagets planer.
– I teorin är det alldeles möjligt, förutsatt att man möter en hel del kriterier.
Enligt Cranny-Evans innebär själva produktionen av pansarfordon vissa utmaningar. Dessutom ska fordonen testas för att uppfylla vissa krav.
För att tillverka ett pansarfordon krävs en rätt specialiserad utrustning.
– Skrovet i stål kan väga uppemot femton ton, så du kan föreställa dig hurdana maskiner som krävs för att flytta på och forma den konstruktionen.
Scatas vd Viktor Ekman säger att man inte planerar att producera själva stålskrovet i Jakobstad, utan endast sköta monteringen.
Militärfordon ska också klara av flera tester. Scata uppger att deras fordon uppfyller nivå två i Natos standard för ballistiskt skydd.
Det innebär att det ska klara av
- beskjutning med ett gevär av typen kalasjnikov från trettio meters avstånd
- en exploderande mina med en sprängvikt på sex kilogram.
Dessutom krävs rörlighetstester för att säkerställa att fordonet är tryggt att manövrera.
Enligt Cranny-Evans är det inte ovanligt att testerna leder till omarbetning av designen.
Efterfrågan på försvarsmateriel ökar
I Europa har försvarsindustrin vuxit de senaste åren, inte minst i och med kriget i Ukraina.
Mellan 2020 och 2024 ökade de militära utgifterna med över 60 procent, enligt siffror från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.
– Det är en stor ökning, det är det absolut, säger analytikern Ann Lundberg på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Sverige.
För att nya företag ska kunna etablera sig krävs samma sak som inom alla andra branscher: att man har en produkt som är efterfrågad.
Enligt Lundberg är läget ändå speciellt i och med att kunderna för försvarsindustrin i första hand är stater, vilka själva är med och reglerar marknaden.
Ur kundernas synvinkel är det inte endast förtroendet för produkten i sig som avgör. Man måste även kunna lita på att företaget står så stabilt att det klarar av att underhålla sina produkter och ge teknisk support under hela kontraktets längd.
”Risk att ha alla ägg i samma korg”
Att försvarsmarknaden påverkas av säkerhets- och försvarspolitiken gör den trögrörlig, säger Lundberg. Här har etablerade företag en fördel, eftersom de har haft tid att bygga upp relationer och förtroende.
Samtidigt dyker det hela tiden upp nya behov hos kunderna.
– De större etablerade företagen har inte alltid den verksamhet och produkt som krävs. Där finns det möjligheter för nischade företag att komma in, säger Lundberg.
Redan i dag finns en hel del små och medelstora företag inom branschen.
Enligt Sam Cranny-Evans finns två fördelar med det här:
- Ett större antal företag driver innovation och ger kunderna fler alternativ.
- Produktionen av försvarsmateriel är mindre sårbar i händelse av ett krig.
Under det pågående kriget i Ukraina har Ryssland lyckats förstöra viktiga delar av landets försvarsindustri.
– Man kan argumentera att det är en potentiell risk att ha alla ägg i samma korg i händelse av ett krig med Ryssland, säger Cranny-Evans.
Trovärdig partner ett trumfkort
Underredet som Scata planerar att använda i sina fordon kommer från den franska tillverkaren Texelis och används redan av den franska armén.
Cranny-Evans tror att samarbetet med Texelis är ett smart drag.
– De är ett välkänt företag med beprövade meriter när det gäller att leverera. En pålitlig partner är den ena halvan av ekvationen.
En ytterligare fördel med samarbetet är enligt Cranny-Evans att underredet och motorn i ganska hög grad bygger på kommersiella komponenter.
Det här gör det lättare när man behöver få tag i reservdelar.
– Det blir ett stort problem när man kör omkring i ett fordon som är för dyrt för att ersätta, med delar som inte längre tillverkas. Det här är ett väldigt vanligt scenario runtom i Europa, säger Cranny-Evans.
Positiva effekter lokalt
Försvarsmässan Eurosatory i Paris i juni där Scata ska presentera sin prototyp är ett tillfälle för företaget att väcka medieuppmärksamhet och få folk att tala.
Sam Cranny-Evans säger att företag ofta utnyttjar mässor som tillfällen att officiellt underteckna kontrakt som man kommit överens om tidigare.
Men det finns också delegationer från länder som går omkring och pratar med företagsrepresentanter i jakt på en produkt som passar deras behov.
– Det kan vara en affärsmöjlighet om man lyckas väl.
Ur ett lokalt perspektiv kan produktion av militärfordon ha en betydande positiv effekt på bland annat sysselsättning och investeringar, säger Cranny-Evans.
Inom försvarsindustrin finns också en tendens hos företagen att bredda sin verksamhet till olika områden.
– Potentiellt är det en väldigt bra sak för lokalsamhället.