Livsmedels­industrin investerar med sikte på export: Bönderna inte lika beroende av den inhemska marknaden

Regeringens målsättning är att fördubbla livsmedels­exporten. Men det görs inte över en natt enligt SLC. Snellman investerar 50 miljoner euro i Österbotten.

Skyddsklädda människor hanterar kött i ett slakteri.
Bild: Marcus Lillkvist / Yle

Köttförädlingsföretaget Snellman Oy i Jakobstad investerar nästan 50 miljoner euro. Av den summan går 30 miljoner till en ny logistikcentral i Jakobstad och 17 miljoner euro går till en ny fabrik för djurmat i Pedersöre.

Avsikten är att växa och hitta nya kundgrupper, både i Finland men även utomlands. I nuläget har Snellman inte meddelat om eventuella nya arbetstillfällen som en följd av investeringen.

– Fryst djurmat trendar bra i Europa, vi har år efter år sett starka tillväxtsiffror. Vi tror på framtiden och då krävs det lite större satsningar, både för att öka tillväxten och effektiviteten, säger koncernchef Markus Hellström.

Enligt honom kommer den nya expeditionen att göra logistiken smidigare och snabbare, vilket öppnar upp för större volymer.

Snellman är inte det enda österbottniska företaget inom livsmedelsindustrin som investerar. Både Valio och Atria fortsätter satsa i Seinäjoki, totalt rör det sig om flera hundra miljoner euro.

Investeringarna rimmar väl med regeringens målsättning att fördubbla livsmedelsexporten innan år 2031.

En man i en blå skjorta .
Koncernchef Markus Hellström tror på Snellmans möjligheter till tillväxt, både hemma och utomlands. Bild: Snellman Oy

Siktet inställt på att växa internationellt

Centralförbundsordförande Mats Nylund på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC, säger att alla investeringar inom livsmedelsförädling är positiva och viktiga för det finländska jordbruket.

– I Österbotten är husdjursproduktionen stark och den är mycket viktig för hela landet. Den bygger i sin tur på vår växtodling och därför är vi mycket nöjda när företag som förädlar och exporterar gör nyinvesteringar, säger Nylund.

Efter några mera kämpiga år under pandemin har Snellman två rekordår bakom sig. Markus Hellström säger att Snellman är stabilt och att förutsättningarna är goda, även om det osäkra världsläget medför utmaningar.

En man i ljusblå kostym och slips på en gata i regnväder.
Mats Nylund hoppas att ökad livsmedelsexport ska bidra till att stärka böndernas ekonomi. Bild: Patrik Schauman / Yle

Orpos regering vill fördubbla livsmedelsexporten

Statsminister Petteri Orpos (Saml) mål att fördubbla livsmedelsexporten ska ske genom samarbete mellan Business Finland, jord- och skogsbruksministeriet och utrikesministeriet.

Regeringen tog i slutet av 2024 beslut om att satsa 5,7 miljoner på att främja livsmedelsexporten och utveckla värdekedjorna inom livsmedelsbranschen.

Enligt Mats Nylund har Finland länge legat i bakvattnet när det gäller livsmedelsexport. Den här satsningen involverar hela branschen; bönderna, den förädlande industrin och handeln.

– Vi importerar mycket mera livsmedel än vi exporterar. Dessutom importerar vi dyra, förädlade livsmedel medan vi ofta exporterar råvara, säger Nylund.

Finlands största livsmedelsexport är sen länge mejeriprodukter. Förut var Ryssland den största marknaden, tills det nya världsläget förändrade spelplanen.

Mejeriprodukter följs av drycker, fisk och kött, spannmål och sötsaker.

När det gäller Valio går hela 60 procent av de livsmedel som produceras i enheten i Seinäjoki på export, främst inom Europa men också till Asien och USA.

Atria har också med tiden vuxit även utanför Finland och exporterar i dag till 30 länder, bland annat till Asien. Atria har också lyckats slå igenom i Estland och Danmark med egna varumärken.

Exporten allt viktigare för Snellman

Markus Hellström bekräftar att exporten börjar bli en allt viktigare del av Snellmankoncernens affärsverksamhet.

Exporten av färdigmat kommer däremot inte att att öka i någon större utsträckning. Karelsk stek kommer knappast att bli en internationell hitprodukt.

– Jag skulle inte satsa mina sista slantar på det. Jag tror att färdigmaten förblir mer lokal, men kött och korvar och likande produkter både exporteras och importeras och där finns det möjligheter också för oss, säger Hellström.

Snellman driver egen verksamhet främst i Sverige men även i Storbritannien där bolaget har egen djurmatstillverkning.

Målsättningen är att växa internationellt och öka exportvolymerna, både var det gäller djurmat och köttprodukter.

Hellström är också nöjd över av Snellman lyckats hitta avsättning för biprodukter som uppstår vid slakt, främst genom djurmatstillverkning och export.

Exempelvis svinfötter har en marknad i Asien och svinöron är en delikatess för hundar.

För att lyckas måste man våga tänka nytt och följa marknaden säger Hellström. I slutet av förra året lanserade Snellman den omtalade ärtfärsen som består av 70 procent nötkött och 30 procent ärtprotein.

– Vi lyckades locka helt nya kundgrupper som inte tidigare köpt våra produkter. Den vägen vill vi fortsätta på, det gäller att hänga med i tiden, säger Hellström.

Förpackade livsmedelsprodukter är uppställda i flera rader i ett kylskåp i en butik.
Markus Hellström förutspår att färdigmaten fortsätter att produceras lokalt, eftersom husmanskosten är lokal. Undantaget är vissa asiatiska trender. Bild: Joel Peltonen / Yle

Långsiktigt arbete bakom ökad export

Medan Finland har en stor självförsörjningsgrad, kring 80 procent av en mat vi äter är producerad i Finland är situationen en annan i Sverige. Där är varannan tugga importerad och därför är Finland ett attraktivt land för Sverige säger Hellström.

– Man ska inte underskatta hur krävande det är att bygga ett varumärke i ett annat land.

På sikt hoppas Mats Nylund att en växande livsmedelsexport även kommer att gynna bönderna och skapa högre producentpriser.

– När förädlarna utvidgar och även siktar in sig på export, är bönderna inte längre är lika beroende av den inhemska marknaden och de två dominerande dagligvarukedjorna, säger Nylund.

Markus Hellström säger att Snellman lyckats skapa sig en egen ruta på marknaden, en position där deras varumärken tilltalar konsumenter som vill värdesätter hög kvalitet, inte alltid lägsta möjliga pris.

Men här spelar även den ekonomiska utvecklingen roll för hur situationen utvecklas.

– Vi upplever att vi inte behöver konkurrerar fullt ut med till exempel handelns egna märken. Vi jobbar från det utgångsläget och det innebär att vi kan betala ett schysst pris till våra producenter så de känner sig motiverade och vågar investera. Vi vill att hela värdekedjan mår bra, säger Hellström.