Pargas stads bokslut för år 2025 visar ett bättre resultat än väntat.
Totalt lyckades staden minska sina utgifter med ungefär en miljon, men på grund av en nedskrivning på 969 000 euro av värdet på Stabshuset i Korpo, går bokslutet på minus.
Utan den här nedskrivningen skulle resultatet för året ha blivit 10 000 euro på plus, berättar Pargas stads ekonomi- och förvaltningsdirektör Petra Palmroos.
– Det gick bättre än vi hade planerat av flera olika orsaker. Vi hade en hård budgetdisciplin i höstas. Vi införde bland annat köpstopp, och sedan blev också uppvärmningen, alltså kostnaderna för el och olja, betydligt billigare än planerat, säger Palmroos.
Bättre att fastigheten får nytt liv hos någon annan ägare
Orsaken till nedskrivningen av Stabshuset i Korpo beror på att staden valde att sälja fastigheten till ett betydligt billigare pris än vad huset värderats till.
Pargas stad har redan en längre tid haft planer på att på olika sätt minska sin fastighetsmassa. Pargas stadsdirektör Tom Simola medger att det här också kan leda till flera nedskrivningar av stadens fastigheter de närmaste åren.
– Sannolikt kommer vi i några år framöver att vara tvungna att nedskriva ytterligare några fastigheter när vi avyttrar fastigheterna. Men det här är bara ett steg till att fastigheten får ett bättre liv hos någon annan ägare och att staden kan frigöra resurser för någonting annat, säger Simola.
Bokslutet för åren 2024 och 2025 har visat ett bättre resultat än respektive årens budget. Men några garantier för att innevarande års budget, som just nu visar ett minus 3,5 miljoner, ska lyckas med samma konststycke blir betydligt svårare.
– Det krävs nog väldigt många olika åtgärder för att balansera ekonomin på lång sikt. Det krävs både tillväxt och sparåtgärder. Jag tror ändå att för Pargas del måste vi våga se framåt. Vi kommer att jobba mycket för att det ska finnas elever i skolorna också i framtiden, säger Simola.
Många barnfamiljer flyttar till Pargas – men ännu fler behövs
Också när det gäller statsandelarna, där Pargas stad är en av de som förlorat i samband med vårdreformen, har Pargas mycket att vinna på om flera barn och unga bor i kommunen.
Det finns många variabler som avgör hur stora statsandelarna blir. En variabel som reviderades i och med social- och hälsovårdsreformen är den som gäller barn och unga under femton år.
– I princip går finansieringen för över femtonåringar till de nya välfärdsområdena, medan statsandelarna för under femtonåringar förenklat sätt blir kvar i kommunerna, säger Petra Palmroos.
Trots att elevantalet i stadens skolor går ner visar också statistik att barnfamiljer är den största enskilda gruppen som flyttar till Pargas. Däremot föddes endast 77 barn i staden under fjolåret.
Tom Simola konstaterar att genom att erbjuda olika möjligheter av boende i staden finns goda förutsättningar att fler barnfamiljer flyttar till staden och i de planerna spelar tillgången till hyresbostäder en viktig roll.
Enligt Simola funderar stadens dotterbolag Väståbolands hyreshus på olika lösningar för att öka antalet hyresbostäder i framtiden.
– Vi vill gärna skapa nya, moderna hyresbostäder som passar för alla åldersgrupper och målgrupper. Vi kan ingenting göra åt den svaga konjunkturen på bostadsmarknaden i Finland för tillfället, men vi hoppas att läget snart vänder, så att det igen blir attraktivt att köpa bostäder, säger Simola.