Den här veckan har Ukraina attackerat två oljehamnar nära Sankt Petersburg och hamnen i Viborg.
Ukraina utför också attacker mot militära flygfält.
– Ukraina har flera gånger slagit till mot mot Ust-Lugas utskeppningshamn för olja och mot flygbaser uppe i Murmansktrakten, säger Joakim Paasikivi, senior rådgivare vid Mannheimer Swartling och tidigare militärstrateg vid Försvarshögskolan i Sverige.
”Man kan vänta sig fler liknande attacker”
Paasikivi konstaterar att Ukraina genomförde attacker mot de här områdena redan för flera år sedan. Attackerna har nu intensifierats, framför allt mot rysk oljeindustri, men också mot andra strategiska anläggningar.
– Ukraina slog till både mot oljehamnen på Björkö (Primorsk) och Ust-Luga igen och mot det arktiska patrullfartyget som är under byggnad i Viborg.
Paasikivi säger att mönstret är att Ukraina upprepar attackerna mot de här målen så att de inte ska gå att reparera. Produktionen ska inte komma igång igen.
– Därför finns det en rimlig anledning att tro att vi kommer att se fler attacker mot de här samma ställena.
Rysslands oljeexport störs då landet skulle gagnas av höga oljepriser
Paasikivi säger att de uppgifter som finns i media, som verkar trovärdiga, är att 30–40 procent av den ryska oljeexporten nu är kraftigt försvårad. Det får en rad konsekvenser, inte minst för den ryska nationalinkomsten.
Han påpekar att Ryssland förstås har glatt sig över att oljepriset nu går upp med anledning av det amerikanska och israeliska anfallet mot Iran och problemen i Persiska viken.
– Men Rysslands exportinkomster försvinner ändå om det inte finns olja att exportera. Och nu finns det inte tillräckligt med kapacitet för att helt ersätta det som förloras.
– Så de här attackerna är ett viktigt slag mot Ryssland. Det påverkar också den ryska skuggflottan. Om Ryssland inte kan exportera olja via Östersjön blir det svårt för skuggflottan att verka, och enligt Marine Traffic ligger många fartyg nu stilla utanför Ust-Luga, säger han.
Paasikivi beskriver hur ukrainska drönare går till attack mot flygbasen uppe i norr, på Kolahalvön, bland annat med ombyggda ultralätta flygplan med väldigt lång räckvidd.
– Sedan sätter de gamla flygbomber under dem så att det blir en rejäl smäll.
Han påpekar att Ukraina håller på att utveckla egna förbättrade robotar, alltså både kryssningsrobotar och ballistiska robotar. På grund av dem kan vi förvänta oss ännu mer ökad intensitet. Ukraina har sagt att robotarna har en räckvid på 2 000 kilometer.
– Alla mål som finns inom den radien är något som ryssarna nu måste börja oroa sig över, säger han.
Paasikivi nämner också uppgifter om att en turkisk tankbåt med rysk olja har blivit utsatt för en attack på Svarta havet.
– Det finns en teoretisk möjlighet att Ukraina vill slå till även mot sjöfarten, men det blir ju naturligtvis svårare på Östersjön än i Ukrainas närområde.
”En klar vändning”
Ukrainas drönarattacker nära den finska gränsen den här veckan tyder på en klar vändning eftersom Ukraina nu attackerar mer effektivt djupt inne på ryskt territorium, säger överstelöjtnant Jarmo Nieminen till Yle.
Enligt Nieminen har ukrainska drönarattacker mot långdistansmål ökat dramatiskt på senare tid. Han förvånar sig över att allt fler ukrainska drönare har kunnat flyga hundratals kilometer genom de tättbefolkade västra delarna av Ryssland. Drönarna når sina destinationer trots avlyssning och GPS-störningar.
Nieminen bedömer att det stora antalet drönare förklarar den ökade effekten. Enligt honom har Ukraina försvagat Rysslands luftförsvar avsevärt under vintern.
Han tror att långdistansattacker djupt inne i Ryssland har stor inverkan på den ryska militära ekonomin, militärindustrin samt opinionen.
– Nu slår Ukraina till där det gör mest ont: Moskva och Sankt Petersburg, säger Nieminen.
Drönare kan hamna på fel kurs
Attacker mot mål långt ifrån Ukraina kan också leda till att drönare hamnar på fel ställen.
En drönare träffade nyligen skorstenen på ett kraftverk i Narva i östra Estland, men kraftverket fick inga större skador. Också Lettland har råkat ut för samma sak. Det handlade troligen om ukrainska drönare som passerade Ryssland och hamnade på fel kurs.
Risken för att drönare driver in i Finland till följd av det pågående kriget i Ukraina ökar, säger generalmajor Pekka Turunen, chef för försvarsunderrättelsetjänsten (FDI) för en tid sedan i samband med publiceringen av en militär underrättelserapport.
– Ju mer Ukraina slår till i områden nära Finska viken desto mer ökar risken. Ukraina har riktat in sig på dessa oljehamnar ganska nära Finland och vi vet hur Ryssland motverkar dem genom att använda GPS-störning. Om en drönare använder GPS för navigering för att nå sitt mål kan den omdirigeras någon annanstans genom denna störning.
Ryska baser finns i närheten av Finland
Satellitbilder visar omfattande ryska ombyggnadsarbeten i garnisonen Luptje-Savino i Kandalaksja (Kandalax). Bilderna visar också att det skett förändringar i garnisonerna i Petrozavodsk (Petroskoj) i ryska Karelen och i Sapjornoje på Karelska näset.
I fjol återupprättade Ryssland Leningrads militärdistrikt som täcker landets nordvästligaste del med gränsområdena mot Finland, Norge, Estland och Lettland.
Omorganiseringen skedde efter att Finland och Sverige beslutat gå med i Nato.