Efter en intensiv slutspurt fick medborgarinitiativet om ett tredje juridiskt kön de 50 000 underskrifter som behövs för att riksdagen ska ta upp förslaget till debatt och omröstning.
– Det här är startskottet för diskussionen om ett tredje juridiskt kön i Finland, säger Lotta Kähkönen, docent i genusforskning vid Åbo universitet.
Hen är överraskad över den stora uppslutningen under medborgarinitiativets slutraka.
Kähkönen säger att diskussionen om ett tredje juridiskt kön gör ämnet mer tillgängligt för allmänheten, speciellt bland dem som inte är insatta i problematiken. Men det kan också leda till hätska ordväxlingar.
– Det är klart att det kan bli en polariserad debatt. Men partiernas stöd för ett tredje juridiskt kön är redan ganska bred, säger Kähkönen.
I tidigare riksdagsdebatter som behandlat hbtqia+-frågor har argumenten mot ett tredje juridiskt kön handlat om att lagar kan komma att användas i fel syfte. Ett exempel är att män kunde ändra sitt juridiska kön för att undvika värnplikten.
Konkret betyder ett tredje juridiskt kön att varje medborgare själv kan välja att registrera sig som kvinna, man eller ett tredje alternativ.
Könet syns på ditt identitetskort, pass och i olika myndighetssystem. För tillfället märks kön också i finländska personnummer.
En symbolisk signal
En tredje juridisk könsmärkning skulle enligt Lotta Kähkönen ge ickebinära och interkönade personer en möjlighet att bli juridiskt erkända.
Att vara interkönad handlar om hur kroppen är byggd från födseln, medan att vara ickebinär handlar om den personliga upplevelsen av könsidentiteten.
Vi har redan människor i samhället som identifierar sig som annat än kvinna eller man, så införandet av ett tredje kön i statliga tjänster skulle de facto spegla vår nuvarande sociala realitet, menar Kähkönen.
Det finns redan många länder som erkänt ett tredje juridiskt kön, både i och utanför Europa.
Möjligheten att välja ett ickebinärt könsalternativ i myndighetsdokument är enligt Kähkönen en viktig symbolisk signal.
Hen säger att kön fortfarande är en central del av en människas identitet och realitet, oberoende om könet är man, kvinna eller ickebinär.
– Att människor bemöts som sig själva i till exempel undervisning och hälsovård har stora konkreta effekter på välmåendet.
Vad skulle ett tredje juridiskt kön betyda för kvinnor och män?
– Det skulle inte alls påverka identiteten för kvinnor eller män, säger Kähkönen.
Juridiskt kön och upplevt kön olika saker
Juridiskt kön och könsidentitet är två olika saker.
Med juridiskt kön menas det kön som finns uppgivet i olika myndighetssystem. Könsidentitet, eller det upplevda könet, är hur en person själv identifierar sig.
Det finns delade meningar kring om vi verkligen behöver uppge kön för myndigheter, alltså om vi överhuvudtaget behöver juridiska kön.
Ett argument för att behålla dem är bland annat att de behövs för att bekämpa ojämställdhet. För att kunna mäta saker som lönegap, behöver myndigheterna veta kön.
Genusforskaren Lotta Kähkönen säger att hela systemet med juridiska kön är ett resultat av en lång historisk process.
– I dag lever vi i en annorlunda verklighet. Könet begränsar inte längre vad man kan studera eller jobba med, säger hen.
Inom juridik och lagstiftning är de juridiska könen fortfarande av vikt, säger Daniela Alaattinoğlu, biträdande professor vid juridiska fakulteten vid Åbo universitet.
Hon frågar sig ändå om det är legitimt att upprätthålla en binär juridisk könsordning som delvis bygger på, men även skapar, stereotypa uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt.
Stödargument för juridiska kön är också kvoteringslagar och specifika rättigheter för ett kön, till exempel för att skydda kvinnor mot våld i nära relationer. Staten ska då kunna identifiera sina medborgare på ett entydigt sätt.
De som argumenterar för att vi inte alls behöver juridiska kön säger att könsidentiteten är en privatsak och handlar om självbestämmanderätt. Dessutom kan staten inte diskriminera en medborgare vars kön den inte känner till.
Samtidigt som Alaattinoğlu anser att diskussionen om kön är viktig, poängterar hon att vi måste skilja på frågeställningarna om ett tredje juridiskt kön och juridiska kön överhuvudtaget.
– Inför vi ett tredje juridiskt kön försvinner inte de andra juridiska könen någonstans, men den lilla förändringen kan vara väldigt stor för en ickebinär person, säger Alaattinoğlu.
Lagändringar behövs
För tillfället har vi en handfull lagar i Finland som tydligt delar upp människor i juridiska kön. Den största helheten där könet spelar roll är värnpliktslagen. Fängelselagen och jämställdhetslagen delar också in medborgarna i två kön.
Daniela Alaattinoğlu säger att ett tredje juridiskt kön ändå inte behöver leda till stora lagförändringar.
Hon har själv forskat i införandet av ett tredje juridiskt kön på Island och säger att det haft ganska begränsad inverkan på lagstiftningen.
– I föräldralagstiftningen har det till exempel införts en tredje föräldrakategori: förälder, som tillägg till mor och far. Det är en förändring som kan vara ganska lätt att göra, säger Alaattinoğlu.
Det finns många ställen där lagstiftningen kan förändras för att ta ett tredje kön i beaktande, men en annan sak är om förändringarna verkligen måste göras rent juridiskt.
– Gör vi förändringar i lagar så är det ju en positiv utveckling som respekterar mänskliga rättigheter, men det finns ingen direkt modell för hur det ska se ut, säger Alaattinoğlu.