Året var 2024 när AI slog igenom i den svenska barnlitteraturen, rapporterade flera svenska medier våren 2025.
Svenska barnboksinstitutet hade granskat utgivningen av barnböcker 2024 och kommit fram till att minst ett tjugotal böcker var uppenbart gjorda av eller med hjälp av generativ AI – en tydlig ökning från året innan.
Till exempel influencern Joanna Andrés barnbok Det spökar på äventyrsbadet har helt AI-genererade illustrationer, något som märks till exempel i extra fingrar och lemmar som pekar i underliga riktningar.
Boken fick ta emot en mängd kritik. Trots det belönades den med Adlibrispriset i kategorin barnbok (6–12 år). Vinnarna röstas fram av publiken, men nomineringen görs bland annat utifrån försäljningen.
I Finland är det än så länge svårare att hitta motsvarande exempel på framgångsrika barnböcker som helt eller delvis skapats av AI.
Enligt Karin Berglund, barn- och ungdomsboksredaktör vid Schildts & Söderströms förlag, är AI inte heller något som syns i manus som skickas in till dem – ännu.
De senaste åren har AI-verktyg som genererar allt från berättelse till bilder utifrån en enkel prompt ändå blivit allt fler och allt mer sofistikerade.
Vi beslöt oss för att testa några av dem för att se hur väl de fungerar.
”Det här är riktigt eländigt”
Kritiken är inte nådig när barnboksförfattaren Lena Frölander-Ulf och redaktör Karin Berglund tittar igenom det AI har genererat.
– Det här är värre än jag trodde, konstaterar Berglund när hon bläddrar igenom den första av dem.
– Jag är jättelycklig över att ärligt kunna säga att det här är riktigt eländigt, säger Frölander-Ulf efter att vi tittat igenom alla tre.
Ett centralt problem är avsaknaden av samspel mellan text och bild:
Två av böckerna har återkommande problem med kontinuiteten. I den ena ändrar karaktärerna form radikalt hela tiden, medan de i den andra genomgår en gradvis metamorfos.
Det är förvirrande, konstaterar de, inte minst för ett litet barn som böckerna ska vara ämnade för. Ibland berättar text och bild också helt olika historier.
– ”A och Y klappade ivrigt sina händer”. Men Y har inga händer, påpekar Berglund.
Reaktionerna är en blandning mellan lättnad och oro. Lättnad för att AI inte i första taget verkar kapabelt att hota författarnas och redaktörernas jobb, trots de löften tjänsterna ger.
Oro för att slutresultatet är av så otroligt dålig kvalitet: Vad gör det med oss om det här i framtiden är det barn erbjuds att läsa?
– Fördumningen alltså. Det handlar inte bara om att lära sig läsa, utan om att lära sig läsa bilder. Hur tolkar vi världen om det här är det vi får träna oss på? Kanske att det börjar hota själva läsningen också. Om vi tänker oss att det här är vad man får om man läser böcker, så skulle jag också sluta läsa, säger Berglund.
Certifierat AI-fritt och protest mot Amazon
Internationellt har AI i litteraturen redan blivit vardag, särskilt när det gäller självutgivna böcker. Med tjänster som Amazon KDP för självutgivning och AI-tjänster som, förutom själva skapandet av produkten, även erbjuder direkt publicering till försäljningsplattformar, har utbudet svämmats över av AI-genererat innehåll.
Till exempel visade en analys av självhjälpsböcker i kategorin naturläkemedel att 82 procent av titlarna som fanns till salu på Amazon sannolikt var AI-genererade.
Bokbranschen har reagerat negativt.
Jag har svårt att tro att någon skulle bli berörd av det här
Lena Frölander-Ulf
Tidigare i mars tvingades Amazon dra sig ur som sponsor för bokmässan i Paris som ordnas senare i vår.
Det franska förbundet för bokförsäljare hotade att bojkotta mässan om Amazon tilläts vara med, på grund av den roll de anser att Amazon spelar i spridningen av AI-böcker.
Samtidigt deltog omkring 10 000 författare, däribland namnstarka författare som Kazuo Ishiguro och Maryan Keyes, i kampanjen Don’t Steal This Book.
Kampanjen är en protest mot att AI-företag använder upphovsrättsskyddat material i träningen av deras AI utan tillstånd.
I Storbritannien lanserades i höstas ett certifikat för böcker fria från AI, som en reaktion på den allt större mängden AI-genererade böcker.
Barnen bryr sig inte – eller?
Men det finns också de som försvarar användningen av AI, särskilt när det gäller barnböcker.
I nätforum som riktar sig till författare, illustratörer och andra verksamma inom barnboksbranschen motiveras användningen av generativ AI bland annat med kostnaderna det innebär för en aspirerande författare att anlita en illustratör.
Ett ofta återkommande argument är: Barnen bryr sig ändå inte om det är AI-skapat, så vad spelar det för roll?
Frågan går till Lena Frölander-Ulf och Karin Berglund.
– Jag har nog väldigt svårt att tänka mig att det här skulle bli ett barns favoritbok. Säkert skulle det gå med på att läsa, men att den skulle bli något som barnet upprepade gånger vill sätta sig ner med har jag nog svårt att tro, säger Berglund.
Frölander-Ulf konstaterar att det antagligen stämmer att barn inte ser skillnad på kvalitet.
– Man måste vara ganska gammal för att ha lärt sig koderna för vad som är kvalitet och vad som inte är det. Men barn vet om de blir berörda. De vet om de blir glada, om det är spännande. Jag har svårt att tro att någon skulle bli berörd av det här.