Under bilmässan i München i höstas presenterade BMW den nyaste modellen i serien Neue Klasse – nya klassen.
Det handlar för BMW:s del om den första bilen utan så kallade permanentmagneter i motorn, och där elmotorns magneter inte innehåller sällsynta jordartsmetaller som neodym.
Magnetfältet i motorn generas i stället genom elektriska lindningar, en teknik som flera tyska maskintillverkare för tillfället utvecklar vidare.
– Vi har alltid haft elmotorer både med permanentmagneter och utan. Med dagens teknik är motorer med starka magneter, det vill säga med sällsynta jordartsmetaller, ändå mer effektiva, säger Roland Gauss på EIT Raw Materials, en organisation som arbetar för att stärka den europeiska råvarusektorn.
Han tillägger att det är bra att man utvecklar alternativ, men att man i motorer utan sällsynta jordartsmetaller behöver mer koppar, en metall som det också kan råda brist på.
– Att vara tvungen att ersätta de sällsynta jordartsmetallerna är ändå ett problem som vi själva har skapat. Vi har i Europa satsat för lite på teknologin, det vill säga allt från gruvdrift över förädling till återvinning.
”Är inte sällsynta”
Man har med andra ord gjort sig mycket mer beroende av Kina, än vad som skulle vara nödvändigt.
Gällande just permanentmagneterna är EU-ländernas importberoende så gott som fullständigt.
Hela 98 procent av värdekedjan kring permanentmagneterna är bunden till Kina, visar en utredning från det österrikiska institutet Supply Chain Intelligence Institute Austria.
– Sällsynta jordartsmetaller är trots allt inte sällsynta. Vi har egna förekomster i Europa, bland annat också i Finland. Frågan är närmast om man är beredd att investera eller inte, säger Roland Gauss.
Han säger att man måste samtidigt förstå det faktum att utvinning och bearbetning av sällsynta jordartsmetaller också på andra håll i världen är en industri som lever på massiva subventioner.
Måste ta ställning till gruvdrift
Man måste därför i Europa skapa liknande förutsättningar och på allvar fundera över hur man förhåller sig till själva gruvdriften.
– Varje europeisk konsument måste ställa sig frågan om man är beredd att göra investeringen här eller om man hellre exporterar problemet till någon annan del av världen och sedan nöjer sig med att importera råvaran, säger Roland Gauss.
I synnerhet i Tyskland präglas synen på gruvdrift ofta av bilder på stora dagbrott för utvinning av brunkol.
Enligt Gauss är det här en bild som har få likheter med utvinning av sällsynta jordartsmetaller.
– Gruvdrift och i synnerhet underjordisk gruvdrift kan göras på ett mycket hållbart och mycket högkvalitativt sätt.
Gauss betonar också att man från början måste ta ställning till hur de utvunna råvarorna bäst ska kunna återvinnas när produkterna kommer till slutet av sin livscykel.
Problem för vår produktion och säkerhet
På EIT Raw Materials har man räknat ut att det skulle kosta omkring två miljarder euro att för permanentmagneters behov av sällsynta jordartsmetaller bygga upp en värdekedja från gruvdrift till återvinning.
Uträkningen bygger på att andelen europeiska råvaror som används för magneterna är 20 procent år 2030.
Å ena sidan måste industrin vara beredd att förbinda sig till att använda europeiska råvaror och konsumenterna förbereda sig på högre priser.
Enligt Gauss är det värt att betala ett högre pris. Att i längden vara helt beroende av Kina kan få ödesdigra konsekvenser.
– Vi är massivt exponerade. Vi har sårbara leveranskedjor som kan brytas och sätta stopp för stora delar av produktionen. Det handlar också om säkerhet, vår försvarsindustri är också i hög grad beroende av råvaror utifrån.