Mikaela Stens har jobbat som speciallärare inom sjukhusundervisningen i 13 år. I höstas lämnade hon klassrummet för att i stället bli konsultativ lärare inom sjukhusundervisningen. Det betyder att hon åker runt till skolor i Österbotten som vill ha hjälp.
– Jag ska vara ett stöd för personalen i svåra situationer där skolan och lärarna inte själva kommer tillrätta med elever som inte mår bra i skolvardagen, säger Stens.
Hur stort är behovet av dina tjänster?
– Det är skriande stort! Sedan vi började i augusti har vi inte haft en enda dag utan elever. Det här är en ny tjänst och det brukar vara lite trögt innan man får upp farten, men så har det inte varit för oss, säger Stens.
Under de senaste drygt tre månaderna har Stens haft 68 elevärenden i 8 olika kommuner. Hennes uppskattning är att det under hela året kommer att landa på drygt 100 ärenden.
Små arga pojkar och ångestfyllda tonårstjejer
Den konsultativa sjukhusundervisningen blev lagstadgad i augusti 2025. Förutom sjukhusundervisning eller sjukhusskola, ska det även erbjudas konsultativ sjukhusundervisning med personal som kan åka ut till skolorna.
Vilken är den typiska eleven som du möter i skolor runt om i Österbotten?
– Klienterna är ofta små arga pojkar och ångestfyllda tonårstjejer, säger Stens.
Hon konstaterar att skolpersonalen ute på fältet är både engagerade och kunniga. Men att de inte alltid har redskap för att hjälpa elever som har ångest, är deprimerade eller har ett utåtagerande beteende.
– På många håll i Österbotten har vi också väldigt stora skolor med väldigt många elever. Alla klarar inte av den här omgivningen och det syns till exempel i illamående och skolfrånvaro.
Stens berättar att hennes arbete börjar då en lärare eller rektor hör av sig. Hon besöker skolan, pratar med personalen och observerar i klassrummet. Sen handleder hon personalen i olika möjliga lösningar.
– Vårdnadshavarna är involverade, ofta också elevvården. Om det behövs kan vi koppla in socialvården eller kanske specialsjukvården, säger Stens.
Tid för återhämtning
Elever inskrivna på en sjukhusavdelning har möjlighet att få sjukhusundervisning. Lagändringen som trädde i kraft i höstas har gjort att sjukhusundervisningen utvidgats. Numera erbjuds sjukhusundervisning också till elever som är inskrivna i öppen vård.
Var sjätte vecka tar speciallärare Ella Grannabba emot sex nya elever i sjukhusundervisning i Haga skola i Vasa. En av de viktigaste uppgifterna för Grannabba är att skapa en trygg atmosfär i gruppen.
– Gruppdynamiken är viktig. Eleverna går i olika klasser och har olika problem och bär på olika trauman. Då är det viktigt att vi kan fungera bra tillsammans, säger Grannabba.
Det är Vasa stad som samordnar all sjukhusundervisning inom Österbottens välfärdsområde. Sjukhusundervisning för elever inskrivna på avdelning sker på Vasa centralsjukhus. För elever i öppenvård finns sjukhusundervisningen i Haga skola, som också är en vanlig grundskola.
Elevens hemskola gör upp planer för vad eleven ska läsa under veckorna i sjukhusundervisning. Lektionerna varierar mellan 20 och 45 minuter och skoldagen kan vara allt från två till fem timmar beroende på vad eleven orkar.
– Det allra viktigaste är ändå elevens mående. Vi anpassar oss efter det. Är det en bättre dag kan vi köra på enligt planen, men är det en sämre dag fokuserar vi på annat. Det ska finnas tid för återhämtning.
Grannabba sköter undervisningen tillsammans med en skolgångshandledare. Förutom själva undervisningen arbetar personalen också mycket med att stärka elevernas självkänsla och självförtroende.
Majoriteten får hjälp att klara skolan
För att en elev i grundskolan ska få sjukhusundervisning behövs en rekommendation från specialistsjukvården, till exempel barn- eller ungdomspsykiatriska polikliniken. I Österbotten är väntetiden för att få en plats inom sjukhusundervisningen en till fyra veckor.
Efter en period i sjukhusundervisning återgår eleven till sin hemskola med rekommenderade stödåtgärder.
– Majoriteten av de elever som klarat av sjukhusundervisningen hos oss klarar också av att återvända till sin vanliga skola sen. Men visst finns det enstaka elever som har så pass stora problem med skolfrånvaro att vi inte kan hjälpa, säger Grannabba.
Ekonomiska realiteter
Stens konstaterar att pressen i vårt samhälle är stor. Det är något som vuxna känner av och det är något som också barn och unga känner av.
Att få vara med i det förebyggande arbetet känns väldigt meningsfullt.
– Jag är väldigt lösningsinriktad och målet är att kunna påverka elevernas mående innan det blir så dåligt att de behöver vård på en psykiatrisk avdelning.
Samtidigt är den ekonomiska realiteten knepig. Alla kommuner har kanske heller inte möjlighet att erbjuda en viss stödåtgärd som hon skulle rekommendera för en elev. Det kan till exempel handla om smågruppsundervisning och specialklasser.
– Det är inte alltid möjligt att erbjuda de stödåtgärder som behövs på grund av ekonomiska begränsningar i kommunerna. Men det skulle ju vara önskvärt att man prioriterar barns och ungas välmående.
Finns det något annat vi ska granska? Tipsa oss!
Vilken hjälp skulle ditt barn behöva för att må bättre i skolan och klara av skolmiljön? Svara i kommentarsfältet.