Det lilla gymmet i idrottshallen i Karis kan för tillfället endast användas av föreningar som har tillgång till hallen, eftersom det endast finns en ingång till gymmet inne i bollhallen.
Björn Siggberg, före detta ordförande för BK-46 och SFP-politiker i Raseborg, föreslog därför för ett tag sedan att staden borde förstora gymmet och göra det tillgängligt från utsidan. På så vis kunde alla idrottsföreningar i Raseborg använda det.
Enligt Siggberg önskade BK-46 att föreningen skulle få möjlighet att använda gymmet under sina träningstider i idrottshallen.
Två olika gymvisioner
När ärendet sedan behandlades inom Raseborgs stad, blev det oklart vad som egentligen skulle byggas. Skulle det vara ett kommunalt gym som är öppet för allmänheten, eller ett gym för föreningar som använder idrottshallen?
Enligt Britt-Marie Granström (SFP), ordförande för tekniska nämnden, var grundtanken att göra inre omändringar i idrottshallen för att få ett större gym för föreningarna. Men planeringen tog sedan fel riktning när det blev tal om att istället bygga ett kommunalt gym för allmänheten.
Till slut beviljade tekniska nämnden 50 000 euro för projektet till kultur- och fritidsnämnden. Samtidigt slopades planerna för ett allmänt kommunalt gym eftersom det skulle kosta mycket mer.
Ett kommunalt gym kräver bland annat omklädningsrum för besökare, reception, bokningssystem, städning och personal.
Beredningsprocessen blev bakvänd
Men det är kultur- och fritidsnämnden, inte tekniska nämnden, som ska fatta beslut i frågan. Werner Orre (SFP), ledamot i kultur- och fritidsnämnden, berättar att nämnden i slutet av februari faktiskt röstade emot förslaget om att bygga ut gymmet.
Nämnden ansåg att det först behövs en grundlig projektplan som idrottstjänsterna och fastighets- och investeringsavdelningen tillsammans gör upp.
Det finns inte heller pengar till ny träningsutrustning och högre hyror för lokalen i idrottstjänsternas budget för 2026.
Med andra ord har beredningsprocessen, det vill säga behandlingen av ärendet, varit bakvänd. Den började i tekniska nämnden och därefter skickades ärendet vidare till kultur- och fritidsnämnden.
Initiativet om ett nytt gym borde i stället ha kommit från kultur- och fritidsnämnden, och därefter skickats vidare till tekniska nämnden. Tekniska nämndens uppgift borde sedan ha varit att planera hur mycket staden kan investera i projektet.
Men i det här fallet planerade tekniska nämnden ett byggprojekt för kultur- och fritidsnämnden som kultur- och fritidsnämnden inte hade beställt.
Britt-Marie Granström, ordförande för tekniska nämnden, medger att önskemålet om gymmet först borde ha kommit från kultur- och fritidsnämnden.
Vad händer nu?
Trots att kultur- och fritidsnämnden röstade emot gymbygget är planerna, enligt Granström, inte helt nedlagda.
Enligt Granström har hon haft en öppen dialog med kultur- och fritidsnämndens ordförande Marika Törnqvist-Björklund (SFP) efter att beslutet fattades.
Granströms uppfattning är att nämnden kan komma att omvärdera sitt nej. Frågan förväntas därför behandlas en gång till.
Ordförande Marika Törnqvist-Björklund meddelade till Yle Västnyland att hon i nuläget inte har någon ny information att ge i ärendet.