Finländare har fått en dystrare syn på ekonomin, både den egna och landets.
Nya siffror från Statistikcentralen visar att förtroendet för ekonomin har gått stadigt neråt sedan årsskiftet, och mars 2026 är inget undantag.
Förtroendet är fortfarande högre än dipparna under coronapandemin och början av Rysslands krig mot Ukraina.
Jukka Appelqvist, chefsekonom vid Centralhandelskammaren, har en teori om orsakerna till det minskade förtroendet: det upptrappade kriget i Mellanöstern.
Trots att det fortfarande inte har påverkat annat än energipriserna kan det ha en inverkan på finländares attityder.
”I en osäker situation kan hushållen reagera med till och med överdriven försiktighet”, säger han i ett pressmeddelande.
Vi möter Sandra en solig dag i Vasa centrum.
– Jag tycker att det är helt förståeligt, när man läser nyheter och ser åt vilket håll det barkar. Men personligen tycker jag att min ekonomiska situation är ganska stabil.
Hon säger att hon kan fortsätta leva som förut, för hon har aldrig varit en stor konsument. Hon köper gärna dyrare saker, som teknologi, begagnat.
Fast det kanske är bra för ekonomin tycker hon inte att konsumtion ska uppmuntras i onödan.
– Folk borde ha en mer positiv tilltro till framtiden, så att de kan bygga framtiden på ett hållbart sätt, säger hon.
Andreas Wikblad känner igen sig själv i Statistikcentralens siffror. Men konsumtionen har han inte ändrat på.
– Jag är en ganska sparsam person annars, säger han.
Han tror att en del av orsaken till den bistra synen på ekonomin är finländares sätt.
– Vi tycker ju om när det är lite vinterkrigsanda. Det syns i allt från politiken till samhället i stort. Vi tycker nästan att det är bäst när det går dåligt, men man borde kanske titta på Sverige där det alltid ser ut att gå bra fast det inte gör det!
Trots att finländarnas syn på ekonomin blir sämre vågar Sandra och Wikblad konsumera:
Bara en bit från där vi står firas det Pampas nationaldag. Dit är Helsingforsstuderandena Cecilia Sved och Anton Doebel på väg.
– Det dyraste här var biljetterna, och de pengarna for ju redan! Så nu känns det nästan gratis, säger Sved om firandet.
Hon och Doebel är inte så förvånade över finländarnas bistra syn på ekonomin. De märker själva av det, till exempel då de söker jobb.
När det kommer till större inköp avvaktar de.
– Jag väntar på rätt tillfälle och rätt pris. Nu har jag ganska länge behövt skaffa ny dator och telefon. Sånt som bil känns overkligt, säger Doebel.
Farjad är utbytesstuderande från Pakistan. På de två år han har varit här har han märkt en prisökning.
– En kaka som brukade kosta femtio cent kostar två euro idag.
Han har uppmuntrande ord till finländare:
– I Pakistan har vi också haft ekonomiska svårigheter men vi överlever. Vi måste fortsätta konsumera, göra vad vi kan för att överleva i Finland också.