Vitkindade gäss äter upp jordbrukarnas skördar för miljoner euro varje år. Storskarvar tömmer fiskevattnen. Nu vill regeringen tillåta begränsad jakt på de skyddade fåglarna – trots att de omfattas av EU:s fågeldirektiv som skyddar vilda fåglar.
En lagändring som skulle göra skyddsjakt möjlig är under beredning och det är jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet som har tagit fram förslaget.
Miljö- och klimatministern Sari Multala förklarar att skyddsjakten skulle kunna minska de skador som fåglarna förorsakar.
– Skyddsjakt betyder att det är begränsat och man kan inte skjuta fåglarna hur som helst. Lagändringarna skulle göra det lättare för jordbrukare och människor vid kusten att hålla fåglarna borta, på ett sätt som fortfarande följer fågeldirektiven, säger Multala.
Regeringsprogrammet har en skrivelse om att onödiga jaktbegränsningar i fråga om bland annat vitkindad gås och storskarv ska slopas och att arterna överförs till att omfattas av jaktlagen.
En remissbehandling av lagförslaget, där det skickas ut för synpunkter, beräknas börja i mitten av april. Multala hoppas att lagen ska kunna träda i kraft så snabbt som möjligt.
– Som jag förstått det finns det en vilja i riksdagen att få det här igenom eftersom det här har väntats länge.
I Österbotten vågar man ännu inte tro på en ändring
Storskarven orsakar betydande förluster för fiskbeståndet och skärgårdsnaturen. Skarvpopulationen har också ökat mycket under de senaste åren.
Både vitkindade gäss och storskarvar är fredade enligt naturvårdslagen och EU:s fågeldirektiv, trots att arterna är livskraftiga.
Vitkindade gäss orsakar skador för jordbruket för 2,5–4 miljoner euro årligen, medan storskarvar skadar fiskenäringen och skärgårdsnaturen.
Markus Norrback, styrelseordförande för Österbottens Fiskarförbund, ser det som positivt att ett långt arbete nu verkar komma till skott. Österbottens Fiskarförbund har jobbat för en lagändring redan länge och har varit med i olika arbetsgrupper som inte har hittat några lösningar.
– Vi ska hoppas att det nu är ett förslag som skulle möjliggöra en mer reglerad jakt i alla fall, säger Norrback.
Norrback lyfter fram Sverige och Danmark som exempel där man har lyckats ha en jakt som kan hindra att fisket drabbas. Norrback menar att man borde se över EU:s fågeldirektiv och granska direktivet i förhållande till de aktuella fågelpopulationerna.
Hur stor skada storskarven ger upphov till varierar områdesvis. Enligt Norrback kan storskarven orsaka mycket stor skada på en kort tid till exempel i Kvarken där det fiskas mycket abborre och där det finns grunda vatten.
Norrback berättar ändå att det har varit så stora motsättningar mellan ministerierna under arbetet att han inte vågar tro att lagen klubbas igenom förrän han ser det själv.
– Det är helt uppenbart att miljöministeriet vill bli av med skarven medan jord- och skogsbruksministeriet inte vill ta emot det.