Drönarkraschen i terrängen i Kouvola under söndagen väcker frågor om Finlands försvar mot drönare.
Flygvapnet ska inte ha skjutit ner dem utan de uppges ha kraschat av sig själv.
Jari Mielonen är verkställande direktör vid Crown Defence, ett företag som jobbar för lösningar inom elektronisk krigföring och som har specialiserat sig på drönarförsvar.
Han konstaterar att Finlands luftförsvar strävar efter att använda mjuka metoder. Man vill alltså inte skjuta ner drönare i första hand, vilket också följer Finlands lagstiftning.
– Luftförsvaret har system som bekämpar mål på hög höjd, medeldistans och kort distans samt jaktplan. På väg är elektronisk störningsutrustning som gör det möjligt att utan fysisk kraft få luftfarkosterna att vända om eller falla till marken.
Vad är det mest effektiva försvar som Finland nu kan använda mot drönare?
– Det mest effektiva för tillfället är Davids slunga som Finland har beställt från Israel. Sen finns det långdistansrobotar och jaktplan som inte är så ändamålsenliga för små mål, som drönare. Det är lite som att skjuta myggor med kanoner, säger Mielonen.
Davids slunga är ett luftvärnssystem som kommer att tas i bruk under slutet av 2020-talet.
Vad är det som gör drönarförsvaret utmanande, och varför är det nuvarande försvaret otillräckligt?
– Det som gör drönarförsvaret utmanande är att det finns olika typer av drönare. Det kan vara drönare som styrs med fiberoptiska kablar eller som använder satellitpositionering, eller andra nya teknologier. Man vet inte alltid vilken typ det handlar om.
För att man med hjälp av elektroniska störningssystem ska kunna få en drönare att falla till marken eller vända om krävs en identifiering som baseras på radiosignalen, förklarar Mielonen.
Risker med att skjuta ner drönare
Enligt Försvarsmakten hade man kunnat skjuta ner drönarna, men man beslutade av säkerhetsskäl att inte göra det.
En risk med att skjuta ner drönare är att man inte vet om den bär med sig sprängladdningar, enligt Mielonen. Effekten på kritisk infrastruktur som elkraftverk och flygplatser går inte att kontrollera.
– Dessutom måste man se till att man försöker styra den till ett område där det inte finns någon bosättning. Man måste också överväga vilka system det lönar sig att aggressivt angripa eftersom det kan handla om ofarliga spaningsdrönare.
Den drönare som föll ner norr om Kouvola har enligt myndigheterna oskadliggjorts genom kontrollerad sprängning.
Hur tror du dessa händelser kommer inverka på satsningarna som görs på drönarförsvaret?
– EU har tagit flera initiativ gällande det här redan under detta år och jag tror att diskussionen kommer att intensifieras nu. Vi vet om flera fall där drönare har stört flygplatser i Europa. Det här understryker hur aktuell frågan om drönarförsvar är för tillfället.
Mielonen betonar att uppbyggandet av ett drönarförsvar inte handlar om att hitta teknologi som fungerar, utan om hur snabbt det går att hitta politiska lösningar.
Har du en uppskattning om hur mycket ett effektivt drönarförsvar skulle kosta?
– Tumregeln är egentligen att en enda lösning inte tjänar alla situationer, utan det behövs olika lösningar som kan komplettera varandra. Så det är ganska svårt att säga vad det skulle kosta, säger Mielonen.