Hundratals vårdanställdas jobb skulle istället kunna skötas av teknologi, såsom trygghetsarmband, rörelsedetektorer, larm och läkemedelsrobotar. Det föreslår regeringen.
Personalbehovet ska minska på äldreboenden, men också inom hemvården där mängden distansbesök via skärm ska öka betydligt.
Tekniken ska också användas för att övervaka klienten, till exempel med hjälp av vårdkameror som kan installeras i klientens privata hem.
Teknologin ska kunna räknas in som en del av personaldimensioneringen på äldreboenden.
I nuläget måste det finnas 0,6 vårdare per klient på äldreboenden. Med hjälp av vårdteknologin ska det bli möjligt att spara in på direkt klientarbete så att personalmängden minskar med högst 0,04 anställda per klient.
Själva minimikravet på 0,6 anställda per klient vill regeringen ändå inte tumma på.
Kameror i hemmet kan bryta mot hemfriden
Men nu har lagen kört fast i social- och hälsovårdsutskottet på grund av grundlagsproblem.
Fem av sex grundlagsexperter som utskottet hört anser att lagförslaget har beretts slarvigt och innehåller alltför stora brister.
Enligt flera av dem kan förslaget inte gå vidare till riksdagen i nuvarande form utan måste skickas tillbaka till ministeriet för att beredas på nytt.
Frågan är om kameraövervakning i hemmet inkräktar för mycket på hemfriden.
– Förslaget är skrivet så att det öppnar dörren för vilka teknologiska lösningar som helst som utvecklas och som man råkar se som nödvändiga, säger grundlagsexperten Pauli Rautiainen, en av de experter som kritiserat förslaget.
Syftet är att reglera den teknologi som redan i nuläget används inom hemvården. Det här tycker Rautiainen är viktigt, men det borde göras noggrant.
– I stället för att ge myndigheterna fria händer på det sättet som man nu gör.
De lösa formuleringarna, i kombination med stora sparkrav, riskerar leda till att mänskligt arbete ersätts med teknologi i betydande grad, varnar Rautiainen.
Kräver inget samtycke
Enligt förslaget krävs inte klientens samtycke för att övervakas. I stället ska klientens åsikt beaktas vid servicebedömningen.
I lagtexten konstateras till och med att tanken om samtycke inte lämpar sig som utgångspunkt inom socialvården.
Ända in på 1980-talet rådde tanken om att människor på socialvårdsanstalter är skyldiga att böja sig för anstaltens kontroll.
– Hemmet förvandlas till en anstalt. Jag ser det som en mycket problematisk väg att gå, säger Pauli Rautiainen.
Sårbara grupper har glömts bort
Den övervakande teknologin samlar också in information om till exempel anhöriga som bor i samma hem. Det är nödvändigtvis inte ett problem för en äldre person med en kamera i sitt hem.
Men förslaget skulle inte bara gälla äldre, utan alla klienter inom socialvården.
– När det gäller flyktingar, offer för människohandel eller skyddshemstjänster så är det här en helt omöjlig tanke, säger Rautiainen.
Särskilt problematiskt blir det för till exempel funktionshindrade som använder socialvårdens tjänster livet ut. Om man vill lösa problem som gäller äldrevården och hemvården borde lagen begränsas till dem, säger Rautiainen.
– Man tänker att det går att besluta om vissa marginella människogruppers ärenden utan att granska dem ordentligt. Här har säkert funnits politiska intressen som styrt lagberedningen i den riktningen.
På frågan om vad som kan ligga bakom det bristfälliga lagarbetet svarar Pauli Rautiainen att de allra mest utsatta grupperna troligen har glömts bort.
– Man har inte velat fästa uppmärksamhet vid dem. Man har säkert tänkt att man slipper lättare undan genom att bara ge myndigheterna breda befogenheter på alla områden med en gång, säger Rautiainen.
Den politiska processen väcker oro
Redan innan jul skickades lagförslaget till grundlagsutskottet efter att ha stött på problem med grundläggande rättigheter. Sedan dess har förslaget ändrats otaliga gånger av social- och hälsovårdsministeriet som försökt fixa de juridiska problemen.
Under vårdutskottets möte i mars ansåg oppositionen att lagen behövde en ny grundlagsgranskning. Då röstade regeringspolitikerna ner förslaget, vilket strider emot riksdagens arbetsordning.
Reglerna säger att om det finns tvivel om grundlagsproblem så bör förslaget skickas till grundlagsutskottet för granskning.
Då beslöt plötsligt talman Jussi Halla-Aho (Sannf) att använda sin rätt att delta i utskottets möte. Efter det beslöt man trots allt att skicka vidare förslaget till grundlagsutskottet.
Pauli Rautiainen ser det som ett ”oerhört oroväckande tecken” att utskottet röstade emot en grundlagsgranskning.
Enligt Rautiainen är det viktigt att följa vem grundlagsutskottet väljer att höra när de fattar sitt beslut, eftersom utskottet har en tendens att medvetet välja bort experter som inte stöder regeringens åsikt.
– Om grundlagsutskottet ser samma problem som social- och hälsovårdsutskottet så torde frågan stöta på patrull på ett sätt som leder till att regeringen startar om lagberedningen från grunden, säger Rautiainen.
En omstart i beredningen skulle troligen betyda att lagen inte längre hinner i mål under den här regeringsperioden.
Hur ser du på användningen av teknik och övervakning inom vård och omsorg – vilka möjligheter och risker tycker du att det finns? Kommentera!