Kring en femtedel av all världens olja och naturgas transporteras vanligtvis genom Hormuzsundet. Nu står trafiken stilla till följd av kriget i Iran.
Energipriserna har följaktligen skjutit i höjderna. Konsekvenserna syns redan nu runt om i Europa.
Under ett blixtinkallat möte i går sade EU:s energikommissionär Dan Jørgenssen att EU-länderna måste minska på sin energikonsumtion.
– Vi kan inte drömma om att det här skulle vara en kortvarig energikris. Det är det inte, konstaterade Jørgenssen.
Redan nu har flera europeiska regeringar skridit till åtgärder för att lindra prischocker och stärka hushållens ekonomi. Flera länder har dåliga minnen av energikrisen som utlöstes av krigsutbrottet i Ukraina år 2022.
Även i Finland har saken diskuterats, men några konkreta beslut har inte fattats.
– Vi tar situationen på yttersta allvar. Regeringen kommer att föra en omfattande diskussion om läget, sade statsminister Petteri Orpo (Saml) förra veckan.
Stöd och skattesänkningar på många håll
Den svenska regeringen offentliggjorde en lång lista på åtgärder förra veckan, rapporterar SVT.
Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kom bland annat överens om en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel. Sänkningen gäller från den första maj till sista september.
Utöver det kommer el- och gasstöd att betalas ut till hushåll. Sammanlagt beräknas åtgärderna kosta den svenska staten kring 4,7 miljarder kronor, vilket är drygt 430 miljoner euro.
I Spanien presenterades samma vecka en ännu längre lista på åtgärder, nämligen hela 80 punkter.
Av dessa är kanske den viktigaste en 21 procents sänkning av mervärdeskatten på bensin, el och gas. Prislappen på alla åtgärder ligger på ungefär 5 miljarder euro.
Regeringarna i Tyskland och Frankrike har beslutat om en rad stödpaket. Här valde man att undvika skattesänkningar med motiveringen att det kan förvärra inflationen.
Regleringar vid bensinpumparna
Tyska bensinstationer får enbart höja priset en gång per dag. Företag som bryter mot förordningen straffas med dryga böter.
Franska myndigheter har stärkt övervakningen av bränslemarknaden för att motverka oskäliga prishöjningar. Även den brittiska regeringen har skridit till liknande åtgärder.
I Grekland stöds medborgarnas bensin- och dieselinköp med 16 cent per liter. Bensinstationerna får inte heller för tillfället göra vinst i landet.
I Slovenien får privatpersoner tanka högst 50 liter per dag. I samband med detta har den slovenska regeringen beskyllt landets största oljedistributör Petrolia för att inte ha åtgärdat störningarna i bränsledistributionen.
Finlands miljö- och klimatminister Sari Multala ställer sig skeptiskt till liknande åtgärder i Finland.
– För oss handlar det främst om en kris som påverkar bränslepriserna. Tillgången på bränsle är ändå god hos oss, konstaterar Multala till Yle Uutiset.
På EU-nivå har åtgärderna varit få. I Bryssel planerar man ändå att lätta på bestämmelserna kring utsläppshandeln för att försöka pressa ner priserna.