Lagparagrafen om hets mot folkgrupp har diskuterats livligt efter den fällande domen mot kristdemokraten Päivi Räsänen.
Justitieminister Leena Meri (Sannf) har sagt att lagen är otydlig och behöver ändras. Enligt Meri innebär den nuvarande lagstiftningen att det är svårt för människor att veta vad som är tillåtet och förbjudet.
Också Kristdemokraternas Peter Östman har uttryckt en oro för att kriterierna i lagen är för strikta.
Enligt riksdagsledamoten Sandra Bergqvist (SFP), vice ordförande i riksdagens lagutskott, råder det olika uppfattningar inom regeringen om hur lagen borde ändras.
På ena sidan står SFP som vill skärpa lagstiftningen och på andra sidan står framför allt Sannfinländarna.
– Jag upplever att risken för att dömas av misstag är väldigt liten. Det krävs en hel del för att kunna bli dömd för ett brott och hets mot folkgrupp, säger Bergqvist.
”Klara fall tas till domstol”
Dan Helenius, professor i straff- och processrätt vid Helsingfors universitet, delar uppfattningen om att man inte på väldigt lätta grunder döms för hets mot folkgrupp.
Han säger att andelen fällande domar är förhållandevis hög i de fall där åtal har väckts.
– Det tyder på att man har tagit de här ganska uppenbara och klara fallen till domstolen. Problemet verkar inte ha varit huruvida det över huvud taget handlar om förtal eller smädande, utan snarare att kunna skilja mellan dessa två gärningssätt, säger Helenius.
Han menar att termerna förtala och smäda är gammaldags, och att domstolar ofta har dömt för båda gärningssätten samtidigt, eftersom de ofta överlappar varandra.
Förtala betyder att sprida osanna uppgifter om en grupp, till exempel att en viss etnicitet är kriminell eller lever på socialbidrag. Smäda betyder att använda kränkande uttryck.
Olika syn på vad som är problemet
EU-kommissionen har i flera år krävt att Finland skärper sin lagstiftning för att komma åt rasistiska brott. Enligt EU har Finland bristfälligt implementerat EU:s rambeslut om rasism från 2008.
EU kräver att Finland inkluderar följande aspekter i lagparagrafen om hets mot folkgrupp:
- Saknar kriminalisering av uppmaning till våld mot folkgrupper.
- Skyddar inte enskilda individer – endast grupper (borde även täcka individer som tillhör utsatta grupper).
För ett par år sedan utreddes frågan på uppdrag av Justitieministeriet. Där drogs slutsatserna att lagparagrafen om hets mot folkgrupp borde göras tydligare så att uppmaning till våld och hat nämns.
Ett annat förslag är att ersätta begreppen förtala eller smäda med att förnedra.
Sedan dess har ärendet legat på Justitieministeriets bord och inte rört på sig.
Partier drar åt olika håll
Justitieminister Meri motsätter sig inte att lagen ska innehålla en kriminalisering av hot om våld eller uppmaning till våld. Däremot anser hon att begreppen förtala och smäda är obestämda och svåra att förstå.
Dan Helenius menar att EU-rambeslutet inte möjliggör att man helt skulle kunna slopa andra gärningssätt såsom nuvarande förtalande och smädande.
– Om man helt slopar andra gärningssätt som inte består av hot eller uppmaningar till våld skulle den finska lagstiftningen fortfarande, och i ännu större grad, strida mot EU-rambeslutet, säger Helenius.
”Fjäder i hatten att bli dömd”
Enligt Sandra Bergqvist ser vissa partier det som en fjäder i hatten att bli dömd för hets mot folkgrupp, vilket påverkar i vilken riktning man tycker lagen borde ändras.
– Man spelar ganska mycket på vad som är yttrandefrihet och vad som är hets mot folkgrupp. Vad får man säga och vad får man inte säga, säger hon.
Hon menar att domen mot Räsänen visar att lagen fungerar och att yttrandefriheten värnas om.
Bergqvist säger att SFP vill förtäta maskorna i lagstiftningen enligt EU:s krav. Medan andra partier vill göra hålen i nätet större, det vill säga lätta på restriktionerna för att utöka yttrandefriheten.
– Jag tror att det största problemet är att vi inte har samsyn kring vad problemet kring den här lagen är, säger hon.
Finland riskerar ekonomiska sanktioner
Frågan står inte explicit med i regeringsprogrammet och enligt Bergqvist har den ännu inte diskuterats inom regeringen.
Om Finland inte genomför ändringarna riskerar landet att dras inför EU-domstol och få ekonomiska sanktioner från EU. Sverige ändrade sin motsvarande lagstiftning 2024 efter liknande kritik.
Bergqvist säger att hon har svårt att tro att samtliga regeringspartier kommer att vara eniga om att föra lagen i den riktning som EU kräver under den pågående regeringsperioden.