AMSTERDAM Ungerns kommande parlamentsval är avgörande inte bara för landet självt, utan för hela Europeiska unionen, säger den ungerska rättsvetaren Katalin Cseres.
Cseres beskriver valet som ett regimskifte där Ungerns relation till EU och demokratin står på spel.
– Frågan är om vi vill leva under ett politiskt system som i åratal har lekt med ett in-och-ut-narrativ i förhållande till EU.
Enligt Cseres sträcker sig valets betydelse långt bortom Ungerns gränser och kan få konsekvenser för hela EU:s sätt att fungera.
I anslutning till valet ställs unionen inför frågan om Ungern tar sina rättigheter och skyldigheter på allvar – eller om nya vägar krävs för centrala prioriteringar som Ukraina.
Valen kanske inte längre är fria
Ungern har länge beskrivits som ett land där valen är fria, men inte rättvisa. Nu är läget ännu mer oroande, säger Katalin Cseres.
– Jag tror att allt fler av oss under de senaste veckorna har börjat inse att kanske ordet fri inte längre stämmer.
Särskilt oroande är situationen för medierna. Enligt Cseres kontrolleras omkring 80 procent av medierna av regeringen eller regeringsvänliga aktörer.
Samtidigt finns allt fler tecken på att Ryssland kan ha en roll i valprocessen.
– Att valen kanske inte är fria, och att det inte bara handlar om desinformation, utan också om en möjlig rysk inblandning, är en mycket obehaglig och ytterst skrämmande känsla för många ungrare.
Väljarnas stämningar är svåra att bedöma. I huvudstaden är många rasande över regeringens agerande, medan en stor del av befolkningen är frustrerad och likgiltig, säger Cseres.
Många fokuserar på att klara vardagen och följer inte politiken aktivt.
Oppositionsledaren leder i mätningarna
Oppositionsledaren Péter Magyar leder i opinionsmätningarna, och ungrarna räknar dagarna till valdagen.
Katalin Cseres ser en verklig möjlighet att Magyar vinner, men samtidigt är oron för vad som ännu kan hända stor.
– Viktor Orbán är mycket fäst vid makten. Den avgörande frågan är vad han är kapabel till och beredd att göra för att behålla den.
Magyar har sin bakgrund i regeringspartiet Fidesz, vilket väcker frågor om han representerar verklig förändring eller bara nya ansikten för samma strukturer.
Cseres ser ändå hopp i den krets av experter som samlats kring Magyar.
– För första gången på tio år ser jag en opposition där det finns människor som är experter och som verkligen förstår politik. Det ger mig en viss garanti för att det faktiskt kan handla om ett regimskifte.
Scenarierna efter valet väcker också oro. Det är möjligt att valresultatet ifrågasätts och hamnar i domstol, vilket skulle sätta Ungerns rättsväsende och demokratiska institutioner på prov.
EU:s miljarder står på spel
Ur EU:s perspektiv skulle ett maktskifte innebära stora förändringar. Ungern har blockerat centrala EU-beslut i flera år, särskilt i frågor som rör Ukraina, och försökt stärka sitt inflytande.
– Det måste förändras, för om Péter Magyar vill infria sina löften är ett av dem att få hem EU-medel. Det innebär att han måste samarbeta med EU:s institutioner på ett helt annat sätt, säger Katalin Cseres.
EU har fryst miljardbelopp till Ungern på grund av brister i rättsstaten. Erfarenheterna från Polen visar att redan löften om förändring kan räcka för att få medel utbetalda.
Cseres tror att en liknande utveckling är möjlig i Ungerns fall, men varnar för naivitet.
– Jag hoppas att Ungern också blir en lärdom för EU, att man vaknar upp ur sin fullständiga naivitet. EU måste hitta ett narrativ och använda de verktyg som står till buds.
Enligt Cseres handlar det bland annat om regler för statligt stöd, som kan användas för att bryta upp koncentrationen på mediemarknaden.
Diasporan överväger att avsäga sig medborgarskapet
Ungrare som bor utomlands följer valet noggrant. Cseres ger konkreta exempel på hur djup besvikelsen över situationen är.
– Jag känner människor som på allvar överväger att avsäga sig sitt ungerska medborgarskap. De säger inte bara att de stannar kvar där, utan överväger att bli till exempel tjeckiska eller nederländska medborgare, berättar hon.
Det visar, enligt Cseres, hur djupt besvikelsen går. Människor vill inte bara lämna landet fysiskt, utan tappar också sin koppling till det.
Situationen får även ekonomiska och intellektuella konsekvenser. Många ungerska studenter som studerar utomlands i internationella miljöer återvänder kanske inte, vilket påverkar både ekonomin och landets förutsättningar inom vetenskap och forskning.
Oron för säkerheten är också påtaglig. Cseres berättar att mediearbetare och journalister lägger undan sina telefoner under samtal och försäkrar sig om att inga enheter finns i närheten.
Nyligen har det framkommit att myndigheter övervakar även 15–16-åringar som misstänks arbeta för oppositionen.
– Vad som helst är möjligt, sammanfattar professor Katalin Cseres.