Snart kommer det första husläkarteamet till Ekenäs – Juuso och Katja Kärkkäinen är ett par på både jobbet och privat

Paret Kärkkäinen flyttar i juni till Ekenäs för att starta upp husläkarmodellen på Raseborgs hälsovårdscentral. Ett andra husläkarteam väntas komma i november.

 Två personer i vårdkläder står i ett rum med medicinsk utrustning och en plansch på väggen.
Katja Junglöv-Kärkkäinen och Juuso Kärkkäinen jobbar ännu ett tag i Närpes, men snart går flyttlasset till Ekenäs. Bild: Katja och Juuso Kärkkäinen / Privat

I slutet av maj packar läkaren Juuso Kärkkäinen och sjukskötaren Katja Junglöv-Kärkkäinen ihop det mesta av sina pinaler som de har i sitt nuvarande hem på Eskilsö i Närpes.

Den första juni ska de börja jobba på Raseborgs hälsovårdscentral som husläkare och så kallad egenvårdare.

– Vi har jobbat i Danmark med den danska husläkarmodellen och nu ska vi köra in den i Finland och Raseborg, säger Juuso Kärkkäinen som är född i Uleåborg, och har jobbat som läkare i Danmark, Norge och Finland.

En man i sjukhuskläder sitter bredvid en medicinsk undersökningsapparat i ett kliniskt rum.
Juuso Kärkkäinen har utbildat sig till läkare i Danmark och han har också dubbelt medborgarskap, det vill säga både finländskt och danskt. Hemma pratar paret Kärkkäinen danska, men Juuso säger att han talar ”viking-nordiska”, det vill säga blandar danska, norska, svenska och finska. Bild: Katja och Juuso Kärkkäinen / Privat

– Det kommer förstås att ta lite tid att lära känna alla och patienterna ska också lära känna oss, men efter det kommer det att rulla på och bli så bra, säger Katja Junglöv-Kärkkäinen som är född i Danmark och specialiserad i intensivvård.

En kvinna i blå vårdkläder sitter i ett rum med medicinsk utrustning och förvaringsskåp.
Katja Junglöv-Kärkkäinen träffade Juuso när de båda jobbade i Tromsö i Norge. Hon talar danska och svenska. Hon har också lärt sig finska och ser fram emot att jobba i en tvåspråkig miljö. Bild: Katja och Juuso Kärkkäinen / Privat

Kärkkäinens driver tillsammans ett företag och säljer alltså sina sjukvårdstjänster.

De senaste tio åren har de jobbat i Österbotten, bland annat på den lilla vårdcentralen i Kaskö, där Juuso Kärkkäinen som enda läkare i princip kunde jobba enligt husläkarmodellen.

När läkarmottagningen i Kaskö stängdes fortsatte paret att jobba på vårdcentralen i Närpes.

Varför byter ni jobb och flyttar till södra Finland och Västnyland?

– I Österbotten är tiden ännu inte mogen för husläkarmodellen, svarar Juuso Kärkkäinen.

Kärkkäinens flyttar in på hyra i Ekenäs, men säger båda att de har som plan att flytta till Raseborg för gott när det tredje och yngsta barnet flyger ut ur boet, alltså från hemmet i Eskilsö.

Husläkarna som kommer till Raseborg är företagare

Västra Nylands välfärdsområde vill införa husläkarmodellen för att primärvården ska bli bättre och mer människonära, men naturligtvis också för att få ner vårdkostnaderna.

Det är specialistläkaren Emil Heinäaho som leder projektet från välfärdsområdets sida.

Eftersom välfärdsområdets husläkarmodell bygger på entreprenörskap kallas den också egenföretagarmodellen, vilket betyder att en företagande husläkare jobbar i par med en sjukskötare.

Det första husläkarparet som kommer till Raseborg, till hälsostationerna i Ekenäs och Karis, är Kärkkäinens. Det andra paret kommer på hösten, berättar Emil Heinäaho.

”Vi ordnade en upphandling för att få två läkare till Raseborg. En av sjukskötarna kommer via ett företag och den andra arbetar för Västra Nylands välfärdsområde”.

Varje husläkarpar ska ha hand om 1 000 till 3 000 invånare, beroende på läkarens arbetstid och -erfarenhet, säger Emil Heinäaho.

Heinäaho berättar också att välfärdsområdet vill ha ännu fler husläkarpar till Västnyland.

”Vi gör en ny upphandling i maj och söker då fler utförare enligt samma modell. När vi hittar sådana kommer de att börja tidigast den här hösten”.

Plus och minus med husläkarmodellen

Målet med husläkarmodellen är att patienten ska kunna anlita en och samma läkare vid besök på hälsocentralen. Det ska leda till bättre vård och färre onödiga undersökningar.

– Kontinuiteten och vårdkvaliteten blir bättre, man har en trygg och bekant läkare och sjukskötare som man tar kontakt med, säger Juuso Kärkkäinen.

Juuso Kärkkäinen räknar också med att god primärvård kostar en tiondel jämfört med specialiserad sjukvård.

– I Danmark kan en husläkare ha mellan 20 och 30 patienter per dag. Det låter otroligt, men besöken blir kortare när man känner varandra. Ibland räcker det med fem eller tio minuter i stället för en halvtimme eller timme.

Finns det nackdelar med husläkarmodellen?

– Det praktiska är att man inte behöver börja från ”Adam och Eva” varje gång man besöker en läkare, men nackdelen kan vara att patienten inte alltid tycker hen passar ihop med läkaren som hen blivit tilldelad, säger Katja Junglöv-Kärkkäinen.

– Husläkarmodellen passar kanske inte alla. Det läggs också ett stort ansvar på läkaren och alla är inte beredda på att axla det ansvaret. Det är också tungt, säger Juuso Kärkkäinen.

– Ja, man måste ha ganska mycket erfarenhet som läkare, tillägger Katja Junglöv-Kärkkäinen.

En man i mörka kläder och en kvinna i röd jacka står bredvid varandra utomhus. De ser glada ut.
”Det här är bilden där man faktiskt ser vilka människor vi är”, förklarade paret Kärkkäinen när de tog en promenad innan arbetsdagen började. Bild: Katja och Juuso Kärkkäinen / Privat

Invånarna i Raseborg kan ansöka om att få en husläkare efter att läkaren har påbörjat sitt arbete.

När en klient som har en utsedd egenvårdare och husläkare tar kontakt med Raseborgs hälsovårdscentral, styrs kontaktförfrågan automatiskt till den utsedda egenvårdaren, alltså sjukskötaren.

Västra Nylands välfärdsområde räknar med att de två husläkarparen i Raseborg kommer att kosta 2,4 miljoner euro för fyra år.

Det som kostar är personalen, alltså läkarna och sjukskötarna, men i summan ingår också hyror för lokaler och utrustning.

Husläkarparet Kärkkäinen kommer till Ekenäs