Inom fem år kommer Finland att behöva 20 000 nya närvårdare och sjukskötare. Inom tio år går ungefär en tredjedel av den nuvarande personalen i pension. För att bristen inte ska bli akut behöver Finland mer arbets- och utbildningsrelaterad invandring, enligt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.
KT varnar därför för att skärpta språkkrav kommer att leda till att det blir svårt att hitta tillräckligt med personal eftersom en stor del kommer att måsta rekryteras utomlands.
Christina Gestrin, sekreterare på Folktinget, anser att alla har rätt till vård på sitt eget modersmål, men att ingen kräver att språkkunskaperna måste vara perfekta.
– Man måste undvika situationer där det uppstår risker på grund av att personalen inte behärskar de inhemska språken tillräckligt bra.
I en intervju för Svenska Yle säger Social- och hälsovårdsminister Ville Rydman att vårdpersonalens språkkunskaper är en fråga om patientsäkerhet och att en lagändring för att skärpa språkkraven är på gång redan under den här valperioden.
Utbildning och planering
För att få arbeta inom vården i Finland måste man genomgå ett allmänt språktest (YKI-examen). Social- och hälsovårdsminister Rydman vill höja språkkraven för vårdpersonal från nuvarande B1-nivå till minst B2-nivå.
KT anser att nuvarande test säger ganska lite om en persons faktiska språkkunskaper och efterlyser en egen yrkesinriktad examen speciellt utformad för social- och hälsovårdssektorn.
Christina Gestrin anser att man med god planering inom olika vårdenheter och utbildning på arbetstid kan lösa språkfrågan. Man borde beakta språket som en del av övrig planering till exempel när man ordnar arbetspass, så att det alltid finns någon på enheten som behärskar svenska.
– Det är ju inte så att det finns ett krav på att alla ska kunna perfekt svenska.
Tvåspråkiga välfärdsområden och HUS måste kunna erbjuda service på svenska. Det ska alltid finnas personal som har tillräckligt goda kunskaper i svenska för att en patient och personalen ska förstå varandra, säger Gestrin.
Sänk språkkraven!
KT anser att man snarare kunde sänka språkkraven och istället satsa på ny teknik och artificiell intelligens i patientarbetet.
Enligt Gestrin är det här en rätt så utopistisk tanke, som inte är förenlig med nuvarande lagstiftning.
– Jag skulle inte lägga för stort tillit till artificiell intelligens och översättningsprogram. Vård ska helt enkelt ske på klientens språk.