Ingå kommuns ingenjör Piia Nordström är van vid att ha många bollar i luften. Kommunen har genomfört en stor mängd byggprojekt de senaste åren, rekordet var 2023.
De flesta har hållit budgeten, men slutsumman kan ändå variera kraftigt från de första planerna.
Och ibland slutar det i konflikt, som i fallet med välfärdscentret Villekulla.
De övriga stora byggen var Kyrkfjärdens skola, brandstationen, vägar, vattenledningar och avlopp. I dag är byggprojekten i kommunen betydligt färre.
Ingå kommun, vars ordinarie tekniska personal är liten, anlitar extern arbetskraft och expertis bland annat för planering och teknisk övervakning av byggprojekt.
Nordström upplever att det är kostnadseffektivt att ta in experthjälp för särskilda uppgifter i stället för att ha fler anställda med olika slags sakkunskap.
På frågan om varför kommunala byggprojekt, oberoende av ort, tenderar att bli dyra, svarar Nordström att de inte går att jämföra med privata byggprojekt.
– Om man vill jämföra offentliga projekt och privata projekt borde man veta mera om de privata projektens ekonomiska resultat, som sällan rapporteras i offentligheten.
Offentliga projekt omfattar många sådana moment som inte förekommer i privata projekt, såsom politiskt beslutsfattande och offentlig upphandling med tillhörande förvaltningsprocesser.
Nordström påpekar att den demokratiska processen är viktig och bra, men tar tid. Det finns många åsikter och beslut ska fattas i flera led, från nämnder till kommunfullmäktige.
Tilläggsjobb kan bli dyra
En orsak till budgetöverskridningar är att det i allmänhet kan ta flera år mellan första kostnadsuppskattningen och byggstart, säger Jussi Taskinen, konsult på det egna företaget Projekti MGT i Lojo.
Under en tidsperiod på flera år kan planerna ha ändrats och kostnadsnivån stigit. Jussi Taskinen nämner att kommuner ofta sparar på planeringen vilket kan leda till att brister upptäcks först i byggskedet, och då blir det dyrt extraarbete.
Taskinen nämner att nästan alla projekt får tilläggs- och ändringsarbeten.
Tilläggsarbete är en kostnad som inte har beaktats vid planeringen. Ändringsarbete innebär vanligtvis att man hittar ett mer kostnadseffektivt alternativ.
Piia Nordström å sin sida understryker att så gott som alla kommunens byggprojekt har hållit sig till budgetramen. Däremot kan slutsumman variera kraftigt jämfört med de första kostnadsberäkningarna.
Nordström berättar att det i kostnadsberäkningar brukar ingå en buffert på upp till 10 procent för tilläggsarbeten och andra merkostnader.
När det blir konflikt
Avtalen med entreprenörerna är välkända inom branschen och alla tilläggsarbeten dokumenteras noggrant, försäkrar Piia Nordström.
Ändå kan tvister uppstå. Oftast går de att lösa med diskussion och kompromiss, men inte alltid. Även det har Nordström erfarenhet av.
I samband med byggandet av välfärdscentret Villekulla uppstod en konflikt mellan kommunen och ett av byggföretagen. Konflikten, som gäller fakturering och tilläggsarbeten, har fortfarande inte kunnat lösas.
Byggföretaget stämde kommunen och därefter inledde tingsrätten ett medlingsförfarande. Ingen förlikning nåddes innan processen avbröts på initiativ av byggföretaget.
Senare har byggföretaget polisanmält kommuningenjören. Polisen har konstaterat att det inte finns skäl att misstänka brott, och att polisen därför inte är rätt instans för konflikten.
Nordström säger på ett allmänt plan att man tyvärr inte alltid kan vara av samma åsikt om pengar i projekt.
– Användningen av offentliga medel ska vara dokumenterad, och grunderna för betalningar ska kunna kontrolleras. De avtalsmallar som vi använder är gemensamma och allmänt använda inom branschen. Vi anlitar ofta en extern övervakare och konsulterar även andra sakkunniga i problemsituationer. Oftast hittar man lösningar, och det hoppas vi naturligtvis fortfarande på även i detta tvistiga fall.
Alla i samma båt
En förutsättning för ett lyckat projekt är att alla drar åt samma håll, säger Peter Molin, direktör för infrastruktur och transport på företaget Ramboll.
– Om det finns en uppfattning att man sitter på olika sidor av bordet uppstår det lätt konflikter.
Molin säger att det är viktigt att i ett tidigt stadium diskutera spelregler och målsättningar.
Han lyfter också fram att det finns olika sätt att ingå avtal som uppmuntrar alla parter att hålla sig till budget.
Det handlar bland annat om utlovade bonusar och sanktioner beroende på hur väl projektet lyckas, både ekonomiskt och kvalitativt.
Samtidigt tillstår han att även tydliga avtal ibland kan tolkas på olika sätt.