När elevunderlaget minskar söker man efter nya lösningar för att slippa stänga ner mindre skolor. Kan distansundervisning vara svaret? Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, är tydlig: nej.
– Det ser jag faktiskt inte, säger hon.
Lärarna vill inte ha mer distans
En färsk medlemsundersökning från lärarförbundet visar att lärarna är skeptiska. Hela 67 procent av de tillfrågade anser att distansundervisning bara är lämpligt i undantagsfall – som vid pandemier eller vid sjukdom.
– Vi har ett högre antal än tidigare som anser att det aldrig är lämpligt, berättar Damlin.
Hon medger att distansundervisning kan fungera i vissa situationer, till exempel i skärgården eller när en elev är sjuk. Men hon varnar för att se det som en ekonomisk genväg.
– Lärarna och rektorerna är proffs på det här, de känner till möjligheterna. Men frågan kan också ses ur ekonomisk synvinkel, och då handlar det bara om siffror. Kortsiktigt kan det verka som att man borde öppna upp för mer distansundervisning, säger hon.
Bakgrunden: Undervisning med fjärruppkoppling utvärderad
Nationella centret för utbildningsutvärdering presenterade på onsdagen hur fjärruppkoppling (det vill säga undervisning på distans via teknik) används inom grundskolan. I dag används metoden främst för minoritetsreligioner och valfria främmande språk.
Ett stort problem är den så kallade hybridundervisningen, där läraren är på distans men eleverna sitter i klassrummet. Vem ansvarar då för eleverna?
– Då blir ansvarsfrågan helt central. Lärare är tjänstemän som har det yttersta ansvaret för eleverna. Det handlar inte bara om att förmedla kunskap, utan också om elevernas välmående, säkerhet och trygghet. Det är inte en lätt fråga ur elevernas rättsskyddssynpunkt, konstaterar Damlin.
Vill se samarbete över kommungränserna
I stället för distansundervisning förespråkar Inger Damlin ökat samarbete mellan kommuner för att ordna grundundervisning. Hon betonar också att alla förändringar måste bygga på forskning.
– Vi har en forskningsbaserad grundskola i Finland. Det ska vi absolut inte tumma på. Vägen framåt måste gå via forskningsbaserade försök, säger hon.
Damlin har själv suttit med i undervisningsministeriets arbetsgrupp för framtidens grundskola. Där är visionen tydlig: närundervisning ska vara grunden.
Kräver mer bevis
Ett argument för distansundervisning är att det kan minska belastningen för elever med långa skolresor och spara pengar på skolskjutsar. Men Damlin vill se mer forskning innan hon tar ställning.
– Om man ser att fjärruppkoppling ger kvalitativt god undervisning, så vill jag ha den forskningen på bordet. Vi vet att närundervisning är beforskad och är ett framgångskoncept som har fungerat i landet, säger hon.
Hon medger att långa skolskjutsar är ett beklagligt faktum i vissa delar av Finland, men ser det som en realitet man måste förhålla sig till.
– Långa skolskjutsar kommer vi tyvärr att ha i vårt land. Beklagligt nog är demografin sådan i Finland och i Svensk Finland, konstaterar hon.
Lärande kräver möten
Den största utmaningen med distansundervisning är enligt Damlin hur man förmedlar lärande på distans.
– Det största är hur vi förmedlar lärande. Om vi utgår från att lärande är en social process – hur genomföra det på distans? Grundskolan är den plats där elever har möjlighet att lära sig att interagera i samhället, säger hon.
Hon betonar också vikten av meningsfullhet och det ansvar grundutbildningen har.
– Vi pratar också ofta om meningsfullhet och den biten och det ansvaret som vi har i grundutbildningen ska vi inte glömma eller se förbi, avslutar Damlin.
Har du själv erfarenhet av distansundervisning – som elev, förälder eller lärare? Vad fungerade bra och vad var utmanande?