En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
I decennier har den avgiftsfria utbildningen varit Finlands ögonsten och stolthet. Systemet bygger på att alla ska ha lika möjligheter att studera oavsett ekonomisk bakgrund.
När ekonomin pekar neråt och regeringen gör sparåtgärder, riktas en del blickar nu mot högskolorna.
I en intervju i Helsingin Sanomat föreslår Finansministeriets budgetchef Mika Niemelä att var och en ska ta mer ansvar för att finansiera sin högskoleutbildning.
Han säger att ingenting kan vara heligt när statsbudgeten ska balanseras. Enligt Finansministeriet behöver staten spara ungefär 8–11 miljarder euro. Niemelä menar att högskolor borde överväga att införa terminsavgifter.
Näringslivets delegation EVA föreslog också nyligen att terminsavgifter borde införas i högskolorna.
Frågar man riksdagspartiernas ungdomsförbund om terminsavgifter blir det ett rungande nej. Hela utbildningsstigen, inklusive högskolorna, ska vara avgiftsfria också i fortsättningen.
Av nio förbund är det bara Samlingspartiets unga som anser att det kan behövas avgifter inom högskoleutbildningen.
Så här ser ungdomsförbunden på terminsavgifter i högskolor:
”Påverkar hur jämlikt samhället är”
Iina Järvinen, forskardoktor vid juridiska institutionen vid Östra Finlands universitet, har forskat i terminsavgifter ur människorättsliga perspektiv. Hon säger att terminsavgifter skulle förändra det finländska utbildningssystemet totalt.
– Det handlar om en extremt grundläggande förändring. Nu grundar sig vårt utbildningssystem på att en persons ekonomiska situation inte ska vara ett hinder för studier.
Det handlar inte heller bara om utbildning, utan också om hur jämlikt hela samhället är, säger hon.
Diskussionen om terminsavgifter lyfter enligt Järvinen en av välfärdsstatens kärnfrågor. Eftersom den nordiska välfärdsmodellen innebär att den offentliga sektorn finansierar tjänster som utbildning, är sådana här förslag steg bort från den modellen.
– Att den offentliga makten i största möjliga utsträckning ska trygga lika möjligheter till utbildning är en juridisk fråga och rättighet, snarare än en åsiktsfråga.
Utbildning går redan i arv
Trots att alla ska ha samma chans att studera, visar forskning att socioekonomiska faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå fortfarande spelar stor roll för vem som söker sig vidare till högskolestudier.
Iina Järvinen lyfter också fram att invandrare har svårare att komma in på högskolestudier än infödda, och att kvinnor i viss mån är överrepresenterade inom den högre utbildningen.
Att införa avgifter i högskolorna skulle enligt Järvinen förstärka de här klyftorna ytterligare.
Finland har förbundit sig till att utbildning erbjuds enligt förmåga. Det betyder att studerande väljs ut till exempel genom urvalsprov eller betyg.
– Att i stället börja ta betalt går helt emot tanken om att det är kunskap och talang som ska räknas, säger Järvinen.
Stegvis utveckling mot avgifter
Just nu förbereds inga allmänna terminsavgifter för alla studerande, men regeringen planerar en modell där man kan ta en hel examen via öppna högskolor mot betalning. Det här skulle skapa en så kallad andra väg till högskolan för dem som har råd att betala.
Förslaget har fått hård kritik av organisationer som representerar studerande och rektorer, som menar att det förändrar det finländska samhället i grunden.
Iina Järvinen konstaterar att regeringens förslag kan ses som ett av flera små steg mot utbildning med avgifter. Hon påpekar att utvecklingen har pågått länge.
Redan 2017 infördes terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför EU och EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet).
Under 2024 skärptes kraven ytterligare, vilket innebär att dessa studenter nu ska betala vad utbildningen faktiskt kostar. Samma år höjdes också priserna för studier vid de öppna högskolorna.
Ungdomsförbund vill att staten betalar
Vi bad alla riksdagspartiers ungdomsförbund ta ställning till hur högskolorna ska finansieras i framtiden. Åtta av nio förbund säger nej till terminsavgifter. Det finns alternativ, säger de framtida beslutsfattarna.
Centerunga och Rörelse Nu Ungdom föreslår att studerande inom EU och EES-området i framtiden skulle kunna betala terminsavgifter.
– I alla fall de engelskspråkiga studiehelheterna skulle kunna kosta för studerande från EU och EES, säger Iina Ilmarinen, ordförande för Rörelse Nu Ungdom.
Elias Rosengrén, ordförande för Sannfinländarnas ungdomsförbund, säger att högskolornas finansiering måste ligga på staten. Men om vi har att välja mellan en total kollaps av ekonomin och terminsavgifter, väljer han det senare.
– Vi måste absolut hålla fast vid den avgiftsfria utbildningen så länge som möjligt. Utgångspunkten är att besparingar kan göras på många andra sätt, säger han.
Finlands Svenska Unga Socialdemokraters Viggo Kalman säger att högskolorna står inför en svår situation. Flexiblare utbildningskrav på arbetsmarknaden skulle kunna vara en framtida lösning.
Centerunga, SU och KD Ungdom ser gärna att näringslivet skulle få en större roll i finansieringen av högskolorna.
Vänsterungas Alex Oksanen och Gröna Ungas Maria Saita säger att utbildningen måste ses som en investering på lång sikt.
– Genom att fler får en högskoleutbildning har vi möjligheter till mer innovationer i Finland, säger Oksanen.
Samlingspartiets unga är ensamma om att inte utesluta avgifter för finländska studerande. Förbundsstyrelseledamot Henna Hyytiä öppnar för en modell där studierna betalas i efterhand.
– Summan skulle kopplas ihop med den framtida inkomstnivån.
Det skulle betyda att en framtida läkare eller jurist betalar en högre avgift för sina studier än en sjukskötare. Hyytiä tillägger att modellen fortfarande behöver diskuteras.
Tycker du att det är rimligt att studerande själva ska ta ett större ekonomiskt ansvar för sin utbildning? På vilket sätt kunde det gå till? Kommentera!