Start

Låg lönsamhet för järnväg längs med västkusten

Den 360 kilometer långa sträckan kunde kosta över sju miljoner euro per kilometer.

Järnväg vid gamla Kovjoki station, strax söder om Bennäs.
Den nuvarande stambanan, vid gamla Kovjoki station strax söder om Bennäs. Bild: Yle / Joni Kyheröinen

En järnväg längs med västkusten skulle kosta över två miljarder och lönsamheten skulle sannolikt vara låg.

Det framgår ur den behovsutredning av den så kallade Aaltobanan som tre olika landskapsförbund gjort.

Järnvägen skulle gå från Nystad, via Raumo och Björneborg till Kristinestad, vidare till Vasa och sedan mot Jakobstadsregionen. Där skulle den ansluta sig till stambanan. Längden skulle bli cirka 360 kilometer.

Enligt landskapsförbunden är Aaltobanan kostnadseffektiv i jämförelse med andra större järnvägssatsningar. Trots det pratar vi om en kostnad på mellan 6 och 7,5 miljoner euro per kilometer. Totalt rör det sig om en kostnad på mellan 2,05 och 2,55 miljarder.

Enligt Tero Voldi, trafikexpert på Österbottens förbund, är ”normalpris” för enspårig järnväg kring 5,5 miljoner per kilometer. Men han påpekar att vi nu har att göra med gammal sjöbotten.

– Så det verkar vara ett förmånligt kilometerpris, säger Voldi, men påpekar samtidigt att jordmånen undersöks närmare först i ett senare skede och att man nu rör sig med väldigt grova uppskattningar.

Aaltobanan har tre olika ruttförslag i Vasa, här karta på dem.
Olika alternativ kring Vasa. Bild: Pohjanmaan liitto

Andra skäl än ekonomiska måste beaktas

Man bedömer att Aaltobanans effekter på den regionala utvecklingen skulle vara positiva.

Men enligt utredningen är det ändå sannolikt att den samhällsekonomiska lönsamheten blir låg. Det här säger man utan att ännu ha genomfört en kostnads-nyttoanalys.

Därför drar man också slutsatsen att andra motiv än rent ekonomiska skäl behöver vägas in vid ett eventuellt förverkligande.

I utredningen skriver man att järnvägen skulle förbättra nåbarheten till hamnarna längs västkusten. På plussidan finns även förstås det faktum att tågtrafiken har låga utsläpp. En ny järnväg skulle också förstärka försörjningsberedskapen, till exempel vid störningssituationer på den nuvarande stambanan.

Man konstaterar samtidigt att det vore utmanande att förverkliga banan med tanke på Finlands ekonomiska situation.

Oberoende är det lång väg att gå innan man kan börja prata om ett eventuellt förverkligande. Det krävs flera förstudier innan man kan övergå till planering.