Finland ska spara upp till elva miljarder under nästa valperiod på grund av de nya finanspolitiska regler som partierna kommit överens om.
Ingen har analyserat vilka konsekvenser den så kallade skuldbromsen kommer att ha, konstaterar en ny rapport.
– Om man går in för 10 miljarder, främst genom nedskärningar, skulle nolltillväxten fortsätta in på 2030-talet och skulden skulle fortsätta växa, säger Otto Kyyrönen, chefsekonom vid Centret för ny ekonomisk analys (UTAK).
Kyyrönen kritiserar Finansministeriet för att försköna bilden av Finlands ekonomi. Han menar att de officiella kalkylerna underskattar nedskärningarnas negativa effekter på tillväxten.
Enligt Kyyrönen bör man så långt som möjligt undvika direkta nedskärningar, eftersom de har större negativa effekter på tillväxten än skattehöjningar.
Därför bör tyngden ligga på skattehöjningar.
– Enligt våra uträkningar skulle det krävas drygt 8 miljarder i skattehöjningar för att nå skuldbromsens mål, säger Kyyrönen.
Därtill föreslår han 5 miljarder i offentliga investeringar. Förslaget förutsätter att skuldreglerna justeras för att också ge utrymme för tillväxtåtgärder.
Skuldbroms tre gånger tuffare än regeringens nedskärningar
Otto Kyyrönen anser inte att Finland behöver en skuldbroms i den omfattning som nu föreslås.
Skuldbromsens sparkrav är upp till tre gånger mer än vad regeringen Orpo har lyckats med hittills.
Vid årsskiftet hamnade Finland på EU:s ekonomiska observationsklass.
– Finland berörs redan av EU:s finanspolitik som är väldigt stram. Skuldbromsen är ännu striktare, där kommer flera miljarder ovanpå EU:s krav, säger Kyyrönen.
Kyyrönen menar att det skulle räcka för Finland att hålla sig till EU:s skuldregler och försöka förhandla med kommissionen om mer flexibilitet.
Världsläget präglas av osäkerhet och kriget i Iran kan leda till att Europeiska centralbanken höjer styrräntan för att bromsa inflationen.
– Om räntorna stiger är Finlands ekonomi i ett väldigt svårt läge. I det läget måste vi acceptera att den offentliga skulden stiger. Det kan vi inget åt. Om vi anpassar ekonomin i det läget växer skulden ännu mer, säger Kyyrönen.
Kyyrönens råd till politikerna är att välja mer realistiska alternativ som grundar sig på forskning. Ett konkret exempel skulle vara att slopa den planerade sänkningen av samfundsskatten, och istället höja den med ett par procentenheter.