Den första april valde kollektivtrafiknämnden i Vasa ny operatör för busstrafiken. Valet föll på Länsilinjat med bas i Tammerfors. Grunden för valet var totalekonomisk förmånlighet, med andra ord valde man det billigaste anbudet.
Staden valde ett så kallat kombinationsanbud, där företagen fick ge bud på en trafikering som ska göras med dels beställarens (Vasa stads leasingbussar), dels med företagets fordon.
Länsilinjats bud var strax över 5 miljoner euro per år. Näst förmånligast var Koiviston Autos bud på 5,4 miljoner. Det här kan jämföras med Ingsvas 6,6 miljoner och Strandlinjetrafiks 6,8 miljoner.
Väljer man att se på företagens anbud enbart vad gäller trafikering med egna fordon var Länsilinjats bud 3,1 miljoner, medan näst förmånligaste budet var strax över 4 miljoner (Härmän Liikenne). Alltså en skillnad på nästan en miljon.
Förra gången kollektivtrafiken upphandlades år 2021 föll valet på Vekka Group, som var det billigaste alternativet (cirka 130 000 euro billigare än näst förmånligaste Savonlinja). Man brädade lokala Wasa Citybus, som dittills skött lokaltrafiken, med hela 1,8 miljoner euro.
Genom åren har Vekka fått en hel del kritik och stundtals har det varit ekonomiskt skakigt.
Staden: ”Ingen orsak att misstänka för lågt anbud”
Trafikchefen Pertti Hällilä på Vasa stad ser inget konstigt i Länsilinjas anbud.
– Kostnadsnivån var i den klass som vi på förhand hade diskuterat med nämnden. Vi förde en diskussion med Länsilinjat om deras anbud och vi har ingen orsak att misstänka att anbudet är för lågt.
Här valdes alltså operatören återigen utgående från det förmånligaste anbudet. Några så kallade kvalitetskriterier vägde inte in på avgörandet. Alltså till exempel så att priset utgör 60 procent och kvalitetskriterierna 40 procent när man väljer operatör.
Det här betyder förstås inte att det inte ställs krav även när man går enligt det billigaste anbudet. Det kan handla om till exempel krav på utrustningen, försäkringar och kollektivavtal.
– Innehållet i upphandlingen bestämdes noggrant och därför kunde vi konkurrensutsätta utgående från priset. I avtalet finns bonusar och sanktioner som styr verksamheten, säger Hällilä.
Han säger att kvalitetskriterier kan höja kostnadsnivån. Exempelvis om man ställer kravet att de som lämnar anbud ska befinna sig i kreditklass AAA, eller ha en viss storlek på omsättningen.
– Då blir det färre som lämnar in anbud, och i och med det kan kostnadsnivån stiga.
Politiker: ”Pålitligt företag”
Nuvarande operatören Vekka Group har genom åren haft problem med bland annat tidtabeller, förarnas beteende och obetalda skulder.
Pertti Hällilä bekymrar sig inte för att det nu skulle uppstå liknande problem.
– Just nu finns det ingen oro för att den kommande operatören inte kommer att sköta sin uppgift sakligt. Vi på stadens kollektivtrafik försöker kontinuerligt förbättra verksamheten.
Kollektivtrafiknämndens ordförande Riitta Pääjärvi-Myllyaho (Saml) säger att man i nämnden inte förundrade sig över hur Länsilinjats anbud kunde vara så pass mycket billigare än övriga.
Någon oro för att det skulle kunna gå som med Vekka Group förekom inte.
– Vi pratade nog om Länsilinjats betalningsförmåga och det gav inte upphov till några misstankar. Åtminstone jag fick den känslan att det handlar om ett pålitligt företag.
Företaget ska också skaffa elbussar med vilka de ska trafikera Vasa.
– Så nog måste de ju ha tillräckligt med kapacitet.
Borde man väga in kvalitetskriterier i valet av operatör?
– Nu har staden den linjen att billigast vinner. Men nog ställs det ju krav som de som lämnar in anbud måste förhålla sig till.
Politikerna får inte se alla detaljer, det handlar till exempel om affärshemligheter. Men Pääjärvi-Myllyaho tycker att man fått tillräckligt med information.
– Vi ställde frågor och diskuterade länge. Jag tycker att vi gick igenom allt ganska bra.
Hon säger att Vasa redan börjar vara av den storleken att det inte finns så många aktörer som klarar av att ta på sig kollektivtrafiken.
– Men vi hade ändå åtta aktörer som lämnade anbud, så på det sättet var det lyckat, det var konkurrens.
Konkurrent: ”Känns väldigt lågt”
På Ingsva säger vd Kennet Svanbäck att han är fundersam kring hur det kan skilja så mycket mellan deras anbud och Länsilinjats.
– Det känns som att det vinnande anbudet är väldigt lågt. Men visst, vi kanske också kan se över vår egen prissättning för att se om vi räknat fel på något.
Svanbäck spekulerar att Ingsva kanske har budgeterat för lite mer personal, helt enkelt fler chaufförer. Det kan också hända att man finansierar de elbussar som avtalet med Vasa stad kräver på ett annat sätt än Länsilinjat.
Men det här är som sagt spekulationer, påpekar Svanbäck.
Några egentliga stordriftsfördelar tror han inte existerar, eftersom Nordic Busgroup dit Ingsva hör, och Länsilinjat inte skiljer sig värst mycket storleksmässigt. Länsilinjat är dock det större bolaget.
Ingsva och en annan lokal aktör, Strandlinjetrafik, låg cirka 200 000 euro från varandra i sina anbud.
– Vi tröstar oss med att de lokala bolagen, som kan området, har satt sina pris rätt högt i jämförelse, säger Svanbäck.
Länsilinjat: ”Vår situation är stabil”
På Länsilinjat vill man inte öppna upp desto mera gällande sitt anbud och hur det kan vara så pass mycket förmånligare. Vd Jukka Ylitalo skriver i ett mejl att Länsilinjat har gett sitt anbud enligt de krav som Vasa stad och Korsholms kommun ställt.
”Av konkurrensrättsliga skäl kan vi inte ge mer exakt information om vår egen prissättning. Vi kan inte heller ta ställning till konkurrenternas prissättning eller trafikering”, skriver Ylitalo.
Han konstaterar att Länsilinjat trafikerar flera stadsregioner i Finland och han säger att responsen man får är god.
”Vårt företags ekonomiska situation är stabil och vi litar på att trafikeringen ska gå bra även i Vasa och Korsholm”, skriver Ylitalo.
Vi frågar Pertti Hällilä om staden har någon strävan att främja lokala bolag.
– Det har inte förekommit några anvisningar gällande det.
Ska man se på saken så att staden har en plikt att hålla kostnaderna så låga som möjligt?
– Vi vet att kostnaderna kommer att öka och att staden fortfarande har ett sparkrav. Utgående från detta är det klart att stadens strävan är att betona det ekonomiska, säger Hällilä.
Riitta Pääjärvi-Myllyaho konstaterar att det visserligen skulle vara bra för stadens livskraft att främja lokala bolag, men att det inte går ihop med upphandlingslagen.
– Den här upphandlingen var den största i stadens historia och sträcker sig långt fram i tiden, därför var priset viktigt. Samtidigt upplevde nämnden att Länsilinjat också kan erbjuda kvalitet och pålitlighet.