I den lilla kvartersbutiken på Östermalm i Stockholm har priserna plötsligt fått märkliga decimaler. Tacosåsen som tidigare kostade 20,95, alltså i praktiken 21 kronor, kostar nu 19,82.
Handlaren Julia Heijde vill att kunderna tydligt ska märka att man dragit av hela den sänkta matmomsen. I praktiken betyder det att alla produkter blir ungefär fem procent billigare.
– Vi tar verkligen ett stort ansvar för det här och har fått väldigt tydliga riktlinjer för det centralt, säger Heijde vars butik tillhör matkedjan Ica.
Flera butikskedjor gör nu kampanj för att övertyga kunderna om att priserna verkligen sänkts.
Den svenska regeringen beslöt i fjol att tillfälligt sänka momsen på mat från 12 procent till sex procent mellan den 1 april 2026 och den sista december 2027.
Till skillnad från regeringen i Finland har den svenska regeringen fattat flera beslut för att hjälpa konsumenterna när priserna stiger på grund av världsläget.
Nyligen beslöt den också att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå från och med första maj.
Hundratals euro till barnfamiljer
Enligt löften från regeringen ska en vanlig barnfamilj spara omkring 600 euro per år på den sänkta matmomsen.
Småbarnspappan Jesper Larsson erkänner att han inte har stenkoll på priserna, men hoppas att maten verkligen har blivit billigare.
– Det spelar ganska stor roll. Jag vill handla schysst och ekologisk mat och för att jag ska kunna göra det kan inte priserna vara för höga, säger Larsson.
Men den svenska regeringens stöd till konsumenterna får även kritik. Dels uppfattas de dyra skattesänkningarna som valfläsk inför höstens riksdagsval, dels är det svårt att mäta nyttan för de mest utsatta.
Bara den sänkta matmomsen beräknas kosta omkring 3 miljarder euro.
– Det är dyrt och inte speciellt träffsäkert. Det finns en risk att sänkningen äts upp på vägen till konsumenten, antingen av producenterna eller av grossisterna, säger Åsa Hansson som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Svårt att hålla koll på priserna
Den svenska regeringen har tillsatt en särskild kommission som ska kontrollera att den sänkta momsen verkligen leder till sänkta priser. Enligt Hansson säger det en del om riskerna för att effekten uteblir.
Eftersom krisen i Mellanöstern fortsätter att driva upp priserna blir det en nästan omöjlig uppgift för kommissionen att identifiera effekten av momssänkningen.
Och även om priserna hålls på en lägre nivå över tid är det inte nödvändigtvis de minst bemedlade som får störst nytta av momssänkningen.
– Om priserna sjunker procentuellt blir det ju mycket mer om man köper oxfilé för 500 kronor kilot än om man köper potatis för 20 kronor kilot, förklarar Hansson.
Politiskt känsligt bensinpris
På en bensinmack vid frihamnen en bit från matbutiken tankar Milton Acevedo sin skinande stadsjeep.
Priset ”vid pump” har blivit en av de viktigaste stridsfrågorna i svensk politik de senaste åren. Den svenska regeringen har därför sett sig tvingad till återkommande skattesänkningar.
På grund av kriget i Iran sänks nu skatten tillfälligt till EU:s miniminivå från och med första maj fram till riksdagsvalet i september.
Beslutet övertygar inte Acevedo helt.
– Det är väl ett steg framåt. Men det kommer inte hjälpa så mycket när priset ligger på 19 kronor litern. Jag har varit i Dubai, jag vet vad bensinen ska kosta.
Enligt Åsa Hansson är det lika riskfyllt och trubbigt att sänka skatten på bränsle som på mat.
– Det är lite farligt att ge sig in på en väg där man sänker skatter på vissa varor och tjänster när de ökar i pris. Det kan skapa förväntningar hos konsumenterna i svåra tider och hjälper även dem som inte behöver hjälp.
Hansson beskriver konsumtionsskatter som ett plottrigt sätt att bedriva fördelningspolitik och hade hellre sett att man riktat stödet direkt till dem som behöver det mest.
På macken är pensionären Tommy Sundström benägen att hålla med.
– Det hade varit bra om stödet riktats till dem i glesbygdsområden. Vi som bor i storstan behöver ju inte åka lika mycket bil.
