Schimpanserna pysslade om varandra och jagade tillsammans. Sedan splittrades gruppen en dag i juni 2015.
Det blev början på ett inbördeskrig som skulle kosta dussintals liv.
Nu har forskare dokumenterat förloppet i den vetenskapliga tidskriften Science. BBC har rapporterat om studien.
Forskarna menar att våldet kan ge insikter om hur tidiga mänskliga konflikter utvecklades.
Från harmoni till splittring
Forskare har följt Ngogo-schimpansgruppen i Uganda i 30 år.
Gruppen var exceptionellt stor med nästan 200 individer, inklusive över 30 vuxna hanar.
Länge fungerade samlevnaden väl. Det fanns två undergrupper – en västlig och en central – men alla delade samma territorium och parade sig över gränserna.
Men 2015 förändrades allt. Den centrala gruppen jagade iväg den mindre västliga.
Antropologen Aaron Sandel från University of Texas beskriver det dramatiskt: ”Det här var schimpanser som höll varandra i handen. Nu försöker de döda varandra.”
Gruppen polariserades snabbt, och år 2018 var uppdelningen total. De använde olika territorier och utbytet slutade.
Sedan började det dödliga våldet. Mellan 2018 och 2024 genomförde den västliga gruppen samordnade attacker mot den centrala gruppen. Minst sju vuxna hanar och 17 ungdjur dödades.
Flera möjliga orsaker
Forskarna identifierade tre möjliga katalysatorer bakom uppdelningen.
År 2014 dog fem vuxna hanar och en hona av okända orsaker, vilket kan ha stört de sociala nätverken i gruppen. Följande år byttes alfahannen som ledde flocken ut, vilket kan ha bidragit till den ökade uppdelningen.
År 2017 dödade en luftvägssjukdom 25 schimpanser, inklusive en hane som varit en av de sista att hålla samman de två grupperna.
Vad betyder det för människor?
Det är implikationerna för mänskliga konflikter som gör studien särskilt intressant.
Schimpanser har varken religion, etnicitet eller politiska ideologier. Ändå splittrades gruppen och konflikten eskalerade till systematiskt dödande.
Vi människor tenderar att förklara krig och konflikter med djupa kulturella skillnader. Men Ngogo-fallet visar något annat.
När de vardagliga banden mellan individer brister kan nya gruppgränser snabbt förvandla vänner till fiender.
Forskarna ser ändå hopp.
Många konflikter kan bero mer på trasiga relationer än på djupa ideologiska skillnader. Fred kan skapas genom små, vardagliga handlingar där människor försonas och återknyter kontakten.