Det finns ett intresse för antiken i manosfären, alltså är de grabbiga nätbaserade miljöer som riktar in sig på män och maskulinitet, anser Marja-Leena Hänninen, docent i antikens historia vid Tammerfors universitet.
Den amerikanska klassicisten Donna Zuckerberg har skrivit en bok om temat, Not All Dead White Men: Classics and Misogyny in the Digital Age (ungefär ”Inte alla döda vita män – Antikens klassiker och kvinnohatet i den digitala tidsåldern”).
Hon drar slutsatsen att texter från antiken tas ur sitt sammanhang och utnyttjas för att försvara kvinnofientliga tankegångar.
Zuckerberg, som är syster till Facebookgrundaren Mark Zuckerberg, konstaterar att sociala medier har haft en stor roll i att sprida misogyni.
Manosfären sprider kvinnoförakt för att det är ett koncept som det går att göra pengar på, sammanfattar Kia Svaetichin den färska Netflixdokumentären Inside the Manosphere av Louis Theroux.
Marja-Leena Hänninen säger i sin tur att man kan se något slags kontinuum i misogynin, delvis eventuellt på grund av det stora inflytande som antikens kultur har haft i den västerländska kulturen.
– Jag tror ändå inte att misogynin är orsakad av antikens kultur. Det är inte det enda elementet i vår kultur, framhåller hon.
Enligt Hänninen bör man fråga sig varför så många misogyna drag har levt kvar från antiken när det redan på den tiden också fanns annat.
– Det är lätt att hitta kvinnofientliga uttalanden, men man kunde också hitta tal där kvinnor uppskattas även om de inte ansågs jämlika med män, säger hon.
Som exempel nämner hon en dialog av Xenofon (cirka 430–355 före Kristus), en av Sokrates (cirka 469–399 före Kristus) lärjungar. Dialogen tar upp kvinnans ställning inom jordbruket och ser kvinnans roll som husmor på en gård som ytterst viktig, trots att hon är underställd mannen.
– Där uppskattas kvinnan. Hon har en viktig roll i familjens vardagsliv och ekonomi. Hon är inte någon slav, utan den kvinnliga ledaren i familjen, säger Marja-Leena Hänninen.
Kyska flickor och sexuellt aktiva pojkar
Anni Maria Laato, docent i systematisk teologi vid Åbo Akademi och tidigare lektor i latin, säger att en skillnad med antiken jämfört med dagens samhälle var att mäns och kvinnors världar då var väldigt olika, vilket innebär att pojkar och flickor uppfostrades på olika sätt och hade väldigt olika roller.
Flickor i bättre familjer uppfostrades till att vara kyska, alltså sexuellt avhållsamma, i väntan på att de blev bortgifta för att föda nästa generation av de övre samhällsklasserna.
En flickas framtida uppgift var att bli hustru och mor.
Pojkar uppfostrades att veta att de får använda sig av prostituerade, säger Laato.
Pia Rendic, sexualterapeut och forskare, ser också fallet Jeffrey Epstein i ett långt kontinuum av misogyni.
– Där har det ju tydligt funnits ett avsiktligt och riktigt djupgående utnyttjande riktat mot kvinnor och flickor, säger hon.
Över tusen offer har identifierats i härvan kring den ökände sexförbrytaren och miljardären Epstein. Pia Rendic säger att hon har irriterats över att en del medier har rapporterat om fallet som en sexskandal.
– Det är ingen sexskandal, utan det handlar om ett systematiskt utnyttjande av kvinnor och flickor, om våldtäkt av unga flickor, säger hon.
Den amerikanska kulturteologen Paul Anleitner skriver på plattformen X att det är det kristna inflytandet i vår kultur som gör att anklagelserna om övergrepp på minderåriga i samband med Epsteinhärvan i dag känns så motbjudande.
Innan kristendomen spreds ansåg man inom den grekisk-romerska kultursfären att sådant beteende var normalt.
Jämställdhet fanns inte
Kvinnor som inte är sociala jämlikar behandlas ofta som bruksföremål av män som Jeffrey Epstein, och här kan man se en koppling till antikens män, anser Marja-Leena Hänninen.
Hon konstaterar att alla kvinnor inte har samma skydd mot våld.
– I den antika världen var det slavar, krigsfångar och utlänningar. I den moderna världen är det ofta kvinnor från fattigare länder eller kvinnor i sårbar ställning, säger Hänninen om vilka kvinnor som i första hand blir utsatta för våld och övergrepp.
Gränserna mellan de olika grupperna i samhället i antikens Grekland och i Romarriket var väldigt tydliga.
– Det fanns fria människor, som alltså inte var slavar, och sedan fanns det slavar. Under vissa tider var en stor del av samhället slavar, säger Anni Maria Laato.
De som ägde slavar kunde göra precis vad de ville med dem, förklarar hon.
– De ägde de här människorna helt enkelt och hade makt att göra vad de ville, sexuellt och annars, och det var socialt acceptabelt att göra vad man ville med slavar, säger Laato.
Nytt tänk med kristendomen
Anni Maria Laatos specialområde är patristik, alltså den tidiga kyrkans tid. Hon säger att den kristna kyrkans syn på män och kvinnor var väldigt annorlunda än den grekisk-romerska antiken.
Den kristna människosynen innebär att man inte får behandla någon människa som ett föremål, säger Anni Maria Laato.
Eftersom kristendomen föddes inom judendomen ärvde den kristna kyrkan mycket av sin etik från det judiska.
– Det gäller också sexualetiken, säger Laato.
– Män och kvinnor och barn deltog alla i samma gudstjänster och de fick precis samma undervisning.
Enligt Laato förväntades samma etiska handlande av alla, och jämfört med den grekisk-romerska kulturen var det en stor skillnad.
Anni Maria Laato påpekar att rikedom och makt inte innebar något undantag, utan biskoparna talade ganska kritiskt också till personer med höga positioner i samhället.
Nya alternativ för kvinnor
Marja-Leena Hänninen säger att en stor förändring som kristendomen förde med sig var att det blev möjligt för kvinnor att låta bli att gifta sig. I den antika världen var det otänkbart.
– Det var kanske det mest radikala av det som kristendomen ändrade för kvinnors del.
När vi firar luciadag i Finland är det inte många som tänker på att Lucia dog martyrdöden för att hon valde att inte gifta sig, men Hänninen säger att det finns många martyrhistorier där fadern i familjen vill att en dotter gifter sig med en man som inte är kristen.
– Men med tiden började man också i kristendomen uppskatta gifta kvinnor. Man förstod att alla kvinnor inte kan gå i kloster, säger Hänninen.
