Det knarrar i knutarna i John Björkmans gamla torp från början av 1900-talet. Naturen kommer nära inpå och grönskan försöker ta över gården varje sommar.
Enligt Björkman kan torpets karaktär beskrivas som bångstyrig men trevlig.
Björkman är folklorist och därför är steget mellan hans forskning om övernaturliga väsen och stämningen i gamla hus inte långt. Båda fungerar som en nyckel till hur människor tänkte och levde förr.
– Vad hade det här huset för betydelse för människor för hundra år sedan? Hur levde man här? Föremålen och det materiella ger en direkt kontakt med människor som har levt här för länge sedan.
Hur tänkte vi förut?
John Björkman har alltid varit intresserad av historier om övernaturliga väsen såsom tomtar och troll. Då han gick i gymnasiet överraskades han av att det fanns ett universitetsämne, folkloristik, som gav honom chansen att studera just det.
Efter en examen i folkloristik jobbade han i flera år inom museibranschen, men valde nyligen att sadla om och forska på heltid. Folkloristiken är fascinerande eftersom den ger en inblick i vad människor trodde på förut, säger Björkman.
Han utreder vilka platser som tidigare ansågs vara övernaturliga eller magiska, platser där man exempelvis har sett tomtar och djävlar eller var det finns källor som ansågs ha magiska eller helande krafter.
– De som levde på 1800-talet eller i början av 1900-talet tänkte förvånansvärt annorlunda än vad vi gör i dag. Vi kan inte tänka att de var dumma, utan att de helt enkelt hade ett annat sätt att se på världen och hur den fungerar.
Biskopar, tomtar och troll
Intresset för Björkmans forskning har varit stor bland allmänheten. En orsak till det kan vara den respektfulla relation till naturen som fanns i folktron, säger Björkman.
– En skogsrådare sågs som ett högre väsen som man skulle förhandla med om man ville fälla skog eller jaga. Det finns en tanke i folktron om att människan inte är den högsta härskaren, utan ska umgås med miljön.
En annan orsak är den religiösa aspekten, säger Björkman. Många söker efter andliga alternativ och det kan den gamla folktron erbjuda. Samtidigt har en stor del av folktron också kristna kopplingar.
– Det finns berättelser om källor där biskop Henrik har döpt de första kristna människorna eller källor man hämtat dopvatten ifrån.
”Gamla byggnader har en själ”
Man kan också se paralleller mellan folktron och gamla hus, säger John Björkman. Varje äldre hus har sin egen karaktär, som kan försvinna om man renoverar för mycket och täcker över det gamla.
– Det finns någonting i gamla byggnader som nästan kan kallas för en själ. Tiden ger en karaktär till dem.
Knarrandet och knäppandet som hörs i ett gammalt hus är kanske det som folk tidigare tänkte att var husets ande eller tomte, tänker Björkman.
Hans eget intresse för gamla hus väcktes då han jobbade inom museibranschen. Björkman och hans fru skaffade ett gammalt timmerhus, men eftersom huset är familjens hem så har det bekvämligheter såsom dusch och ett välfungerande kök.
Lite senare tipsades Björkman om ett gammalt torp, som familjen skaffade som fritidsbostad. I torpet tillämpas mer traditionella tankar om byggnadsvård, alltså att göra så lite som möjligt med huset.
Vattnet bärs in och huset värms upp med en eldstad och vedspis.
– Tanken är att bara reparera det som är trasigt, det som kan orsaka skador på huset.
Enligt Björkman kunde vi lära oss en hel del om hur man kan leva mer hållbart genom att se på hur människan levde förut. Även om vi inte kan leva som på 1800-talet, så kan vi ändå hitta mönster och idéer för vår livsstil i dag.
– Vi borde vara lite mer ödmjuka idag och tänka att kanske vi klarar oss med lite mindre.