I Ryssland pågår en landsomfattande kampanj vid universitet och yrkeshögskolor för att rekrytera studerande till militärtjänst i anfallskriget mot Ukraina.
Den landsomfattande kampanjen har hittills berört minst 105 läroinrättningar i 36 regioner, rapporterar oberoende ryska medier.
Rekryteringen handlar främst om att få studerande att bli drönarpiloter. Målet är att minst två procent av studenterna ska teckna kontrakt med försvarsministeriet. En siffra som i praktiken skulle innebära 76 000 nya soldater.
– Kampanjen inleddes vid årsskiftet och den har redan misslyckats, säger Timur Tuchvatullin, som i exil driver kanalen Molnija på Telegram som hjälper studerande.
Organisationen Idite lesom (Försvinn) verkar också i exil och ger råd till ryssar som vill undvika militärtjänst eller desertera från anfallskriget i Ukraina.
Också här anser koordinatorn Ivan Tjuviliaev att värvningskampanjen har kommit till korta. Samtidigt oroar han sig för att regimen kommer att blåsa nytt liv i den med andra metoder.
Kriget kräver unga förmågor
Hittills har den typiska ryska soldaten i anfallskriget varit en medelålders man från fattigare regioner som har lockats till fronten tack vare skyhöga löner.
Men i takt med att invasionen utvecklats till ett drönarkrig har behovet av yngre och mer tekniskt begåvade soldater växt dramatiskt.
I januari beslöt därför myndigheterna att inleda den landsomfattande rekryteringskampanjen.
Plötsligt pryddes universiteten med affischer och flygblad som visar en ung drönaroperatör med lysande ögon bakom högteknologiska glasögon under titeln ”de nya oumbärliga”.
Generösa löften
Myndigheterna lockar med generösa villkor: kontrakt på bara ett år, utbildning till drönarpilot, placering långt från fronten och en årslön på minst fem miljoner rubel (55 000 euro). En summa som är fem gånger högre än det ryska genomsnittet. Dessutom utlovas gratis utbildning efter avslutad tjänst.
I praktiken genomförs kampanjen med hjälp av obligatoriska föreläsningar och enskilda samtal med studenter där löften och hot varvas.
Maria Kirsanova, rektor vid en yrkeshögskola i Novosibirsk, höll ett brandtal på sin skola som spelades in och snabbt blev viralt:
– Jag har stött på ett enormt problem här i vår skola. Nämligen rädslan som lever hos våra unga fosterlandets försvarare. Jag börjar prata med er 18-åringar: Grabbar, moderlandet kräver detta, ni måste! Och svaret är: Ska vi verkligen tvingas återvända i en zinkkista? Men varifrån kommer denna rädsla? Är ni alla verkligen fegisar som är rädda för era liv?
Men långt ifrån alla läroanstalter genomför kampanjen med samma iver.
– Universiteten närmar sig ofta det här uppdraget mycket formellt. Ofta har man satt upp några annonser för syns skull, och utan något krav på att studenterna faktiskt behöver reagera, säger Timur Tuchvatullin.
Studenternas dilemma
I Ryssland är män mellan 18 och 30 år skyldiga att göra militärtjänst. Men studenter vid universitet har uppskov från värnplikt under studietiden. Ett uppskov som annulleras om studierna avbryts.
– I Ryssland börjar många unga män på universitetet främst för att undvika militärtjänstgöring. Och staten försöker nu i praktiken avskaffa uppskovet med den här kampanjen, säger Ivan Tjuviliaev.
Studenterna ställs inför ett omöjligt val: skriva på ett kontrakt som troligen är en enkelbiljett till fronten, eller hoppa av universitetet och riskera att ändå bli inkallade.
Den överväldigande majoriteten av studenter avböjer erbjudandet, även under hot om straff eller avstängning.
– Studenterna är medvetna om situationen vid fronten. De vet att ett kontrakt i grund och botten är en enkelbiljett, säger Timur Tuchvatullin
– De vet också att även om de inte dör under de första månaderna vid fronten kommer de förmodligen att tjänstgöra där tills kriget slutar.
Hot och utpressning
När lockbetena inte fungerade övergick kampanjen till hårdare metoder. Uppbådsmyndigheten blev en trogen gäst på universiteten och studenter med studieproblem pressades särskilt hårt.
Sergej som studerar på ett universitet i staden Rostov-na-Donu berättade för nättidningen Novaya Gazeta Europe om sin erfarenhet.
– Jag gick till ett möte för att ta reda på om det var vettigt att tenta om eller hoppa av. I stället gav de mig ett kontrakt och sa att drönarpilot är det bästa alternativet. Jag svarade att jag inte ens tänker läsa det och gick ut.
Jag är rädd att en ny våg kommer att starta, och att den blir ännu starkare än den här
Timur Tuchvatullin
Timur Tuchvatullin berättar att studenter som ligger efter i studierna ofta kallas in till rekryterare som säger att militärkontrakt är enda sättet att undvika relegering. Vissa nekas möjlighet att göra tentamen på nytt om de inte skriver under kontraktet.
– Oftast är avstängningarna helt olagliga. Universiteten nekar studenter omtentamen för att skapa en konstgjord situation och pressa dem att skriva på kontrakt, säger Tuchvatullin.
Tjuviliaev lyfter fram att studerande som misslyckats med prov är en stor grupp och ett tacksamt offer.
– I den här situationen väljer många studenter att lämna universitetet och börja arbeta i hopp om att undvika uppbådsmyndigheten. Andra försöker få ett medicinskt intyg som kan befria dem från militärtjänst.
Löftena håller inte
Alla kampanjens löften bygger på lögner. Kontrakten på ett år håller inte juridiskt eftersom president Vladimir Putins mobiliseringsdekret från 2022 fortfarande är giltigt. Något som betyder att kontrakt inte kan avslutas.
Inga garantier finns heller för drönaruppdrag. Militären kan omplacera vem som helst till främsta linjen. Löften om gratis utbildning saknar också juridisk grund.
– Allt detta är en lögn. Det finns inga särskilda studentkontrakt, säger Timur Tuchvatullin.
Ivan Tjuviliaev betonar att de studerande får en helt falsk bild.
– Det sägs att de kan fortsätta studera och att de på kvällarna skickas i väg någonstans för att bekämpa drönare. Och att inom ett år kommer hela den här historien att ta slut. Det är en illusion från början till slut.
Oro för framtiden
Trots att regimens värvningskampanj har misslyckats oroar sig båda experter för att regimen inte kommer att ge upp.
– Jag är rädd att en ny våg kommer att starta, och att den blir ännu starkare än den här, säger Timur Tuchvatullin.
Ivan Tjuviliaev betonar att paniken bland studenter fortsätter.
– Vi får många frågor om vad jag ska göra och vem ska jag vända mig till. Många studenter vill ha konsultationer om hur man ska ta sig ur den här situationen som myndigheterna försöker tvinga in dem i.