Det är kärva tider för Östra Nylands välfärdsområde.
Ett hundratal anställda har sagts upp de senaste månaderna, och som bäst pågår en ny runda av samarbetsförhandlingar - den tredje på två år.
Ekonomin uppvisar fortsättningsvis ett stort underskott, och åtgärderna i det så kallade produktivitetsprogrammet har visat sig otillräckliga.
För välfärdsområdet är det bara att kavla upp ärmarna och spara ännu mer än man hittills har räknat med, och ännu längre, konstaterar välfärdsområdesdirektören Max Lönnqvist.
– Så är det. I februari fick vi veta att vi måste skära ner omkring 10 miljoner euro mer under åren 2027 och 2028 än vi hade räknat med, då statens finansiering minskar.
Det nya beskedet är att man ska få bukt med välfärdsområdets underskott först år 2031, i stället för 2029 eller 2030 som man hittills hade räknat med.
Nya vårdenheter hotas av nedläggning
Hur de nya sparkraven kommer att fördelas mellan olika delar av välfärdsområdets tjänster är ännu oklart, men det som är klart är att invånarna kommer att känna av dem.
Nya nedskärningar kan enligt Max Lönnqvist drabba servicenätverket, nivån på servicen, tillgängligheten, väntetider och så vidare. Allt som bara är möjligt inom lagens ramar måste ses över, säger han.
– Jo, det kan leda till försämringar, men vi försöker förstås minimera konsekvenserna.
Enligt Lönnqvist kommer man samtidigt att effektivera själva serviceproduktionen inom välfärdsområdet för att kunna bibehålla vården på en lagstadgad nivå.
– Man kommer att få vård, även om sträckan eller väntetiden är lite annorlunda än tidigare, säger han.
Det vill säga man kommer att lägga ner ytterligare någon hälsovårdscentral?
– Jag tar inte ställning till vilka enheter det kan gälla, men vårt servicenätverk är ju fortfarande ganska omfattande och i ett område som Östra Nyland borde tre hälsovårdscentraler eller motsvarande räcka till.
”Människor som jobbar för människor”
Samtidigt pågår alltså en ny runda samarbetsförhandlingar, som gäller hela personalen vid Östra Nylands välfärdsområde. Den här gången hotas upp till 50 personer av uppsägning, men Max Lönnqvist hoppas att det inte behöver bli så många.
– Samarbetsförhandlingar kan förstås leda till uppsägningar, men behöver inte göra det. Det kan i stället handla om att ta i bruk nya arbetsformer eller att personalen flyttar från ett ställe till ett annat.
De nya sparkraven innebär enligt Lönnqvist att välfärdsområdet varje år, de kommande åren, måste sänka sina kostnader med 10 miljoner.
– Det motsvarar nästan 200 årsverken, men vi varken kan eller vill säga upp personal i den omfattningen, det är helt enkelt inte möjligt. Vår serviceproduktion kräver ändå att det är människor som jobbar med och för människor.
”Vi klarar det här”
Den dåliga ekonomin har redan tidigare gjort att Östra Nylands välfärdsområde har hamnat under Finansministeriets lupp - som ett av tre välfärdsområden i hela landet - och är föremål för ett så kallat utvärderingsförfarande.
Utvärderingsgruppen har följt med och granskat både det tidigare och det uppdaterade produktivitetsprogrammet, och ska vara klar med sin rapport i slutet av maj.
I slutändan handlar det om att bestämma om Östra Nyland klarar sig som ett självständigt välfärdsområde, eller om det krävs en sammanslagning med ett annat område.
Det här är ändå ingenting som gör välfärdsområdesdirektören Max Lönnqvist sömnlös. Samarbetet med utvärderingsgruppen har varit väldigt bra, och gruppen verkar nöjda med sparåtgärderna.
Det ska nog gå vägen, säger han.
– Visst. Jag vet att det här är möjligt, det är bara en fråga om hur vi organiserar och kommunicerar - dels med personalen, dels med invånarna. Men vi klarar nog det här.