Det ska bli möjligt för polisen att använda fingeravtryck från pass- och invandringsregister för att förhindra, avslöja och utreda allvarliga brott. Det önskar regeringen i ett lagförslag som behandlats av förvaltningsutskottet.
I samma lagförslag fanns också en möjlighet att använda uppgifterna för att skydda någon från allvarlig fara, eller då det finns ett hot mot nationell säkerhet.
I nuläget får polisen inte använda fingeravtryck från de här registren vid utredning av brott.
Enligt uppskattning finns fyra miljoner finländares uppgifter i pass- och invandringsregistren, vilket i praktiken betyder så gott som alla finländare.
Grundlagsutskottet satte ändå stopp för reformen, och krävde att den begränsas endast till bland annat allvarliga brott, samt att användningen övervakas av domstolen.
”Polisen får inte granska uppgifterna automatiskt”
I regeringens lagförslag ingick en två sidor lång lista med brott som skulle motivera användningen av fingeravtrycken. Bland dem fanns många allvarliga brott, såsom till exempel grovt frihetsberövande och spridning av bild som på ett sexuellt sätt visar barn.
Men grundlagsutskottet noterade också att listan innehöll flera brott med endast bötesstraff eller upp till två års fängelsestraff, såsom oaktsamt röjande av statshemlighet, upprätthållande av landsförrädisk förbindelse och olaglig militär verksamhet.
Grundlagsutskottet krävde att lagförslaget måste begränsas, så att endast grova brott omfattas.
Utöver det krävde utskottet en omfattande ändring: polisen får inte granska uppgifterna automatiskt, utan måste be en utomstående opartisk instans om lov att använda uppgifterna. Utskottet föreslog att denna instans till exempel kunde vara en domstol.
Dessutom anser grundlagsutskottet att förslaget är problematiskt med tanke på rättskyddets tillräcklighet eftersom det handlar om användningen av känsliga uppgifter.
Förslaget kan behöva skickas tillbaka till ministeriet
Grundlagsutskottet förhöll sig ändå skeptiskt till att förvaltningsutskottet lyckas få in de väsentliga ändringarna under riksdagsbehandlingen, och menade att förslaget kanske behöver returneras till Inrikesministeriet. Ordförande Heikki Vestman (Saml) betonade vikten av att grundlagsutskottet också får ge ett utlåtande om förslaget efter revisionerna.
– Reformen kommer att ingripa väsentligt på finländarnas rätt till privatliv. Därför är det viktigt att vi bedömer om den här lagen håller måttet, säger Vestman.
– Det har varit problem med hur utskotten tar emot våra ändringsförslag och tar dem i beaktande. Det är väldigt viktigt att det här lagförslaget återvänder till grundlagsutskottet efter att man gjort de ändringar som vi kräver, säger utskottsmedlem Petri Honkonen (C).
Vad tycker du om lagförslaget? Diskutera i kommentarerna.