Regeringen gav på torsdagen flera förslag om skärpning av migrationsreglerna till riksdagen. Ett av dem är ett prov för personer som ansöker om medborgarskap i Finland.
Tanken är att provet ska mäta kunskaperna om hur det finländska samhället fungerar och om dess grundprinciper.
Frågorna kan till exempel handla om lagar, mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet och Finlands historia och kultur. Frågorna ska basera sig på ett läromedel som fastställs på förhand, så att man kan plugga till provet.
Alternativt kan den som vill bli medborgare också bevisa sin samhällskunskap genom att ta en finsk- eller svenskspråkig student- eller högskoleexamen.
– På det här sättet vill vi i enlighet med regeringsprogrammet uppmuntra folk att integrera sig, arbeta och följa det finländska samhällets grundprinciper och regler, sa inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) när hon presenterade förslaget för medierna på torsdagen.
Medborgarskapsprovet är det sista steget i regeringens reform av medborgarskapslagen. Lagen har redan skärpts när det gäller boendetid, oförvitlighet och försörjning.
Rantanen: EU:s migrationspolitik blir väldigt sträng
Regeringen gav samtidigt riksdagen hela sitt förslag om hur EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik ska genomföras i Finland.
Genom EU:s migrations- och asylpakt inrättas ett gemensamt system som stärker kontrollen av de yttre gränserna och ändrar förfarandena för identifiering, asyl och återsändande av tredjelandsmedborgare.
– Alla förslag som nu kommit från den nya EU-kommissionen innebär skärpningar, säger Rantanen.
Hon beskriver det som en stor vändning.
– Nu ser det helt klart ut som att den europeiska migrationspolitiken vänder och tar en väldigt sträng linje, och uttryckligen när det gäller att ge personer från tredje länder skydd.
Tanken är bland annat att de som söker asyl i EU oftare än nu ska sköta sin ansökningsprocess i ett land utanför EU som betraktas som säkert.
Rantanen ville inte ge några exempel på vilka så kallade tredjeländer som kan betraktas som trygga.
– Man kan ju tänka sig länder där det över huvud taget finns en asylprocess och där man följer centrala människorättsprinciper.
Vill skicka tillbaka utvisade människor snabbare
EU:s pakt ger ändå medlemsländerna ett visst handlingsutrymme. Där beaktar man enligt Rantanen både de gemensamma europeiska målen och regeringsprogrammets mål att strama åt asylpolitiken.
Regeringen föreslår bland annat att utvisningsbeslut ska verkställas snabbare än vad som är fallet i dag. Dessutom ska inreseförbud kunna meddelas på förhand om en person anses äventyra säkerheten på ett allvarligt sätt.
– Det kan till exempel gälla personer med terrorkopplingar, sa inrikesminister Mari Rantanen.
Regeringen vill att lagändringarna ska träda i kraft vid årsskiftet.