Tove Hagström lärde sig isländska på fyra månader

Familjen, teatern och skrivandet är bara några av de saker som ligger Tove Hagström varmt om hjärtat. I Veckans gäst berättar hon om varför hon vill hjälpa andra, bland annat genom teater och litteratur.

En person med ljust hår och mörka kläder står utomhus i en stadsmiljö.
Tove Hagström har fortfarande en stark relation till Nagu och skärgården även om hon bott på annat håll under många år. Bild: Arash Matin/Yle

Att läsa och skriva har alltid varit viktigt för Pargasbon Tove Hagström.

Som barn bodde hon vägg i vägg med biblioteket på Kyrkbacken i Nagu, vilket betydde att hon kunde vara där flera gånger i veckan. Sina första dikter och ramsor skrev hon redan i lågstadiet, och senare började hon studera litteraturvetenskap och nordiska språk.

– Min pappa brukade sjunga olika seglar- och sjömansvisor för mig, och min mamma brukade läsa godnattsagor för mig. Det ledde till att jag själv fick lust att hitta på egna berättelser, rim och sånger redan innan jag kunde läsa.

En person med blå jacka och vinröd halsduk står mot en vägg.
Tove Hagström var Veckans gäst i Yle Åboland. Bild: Arash Matin / Yle

Lärde sig ett nytt språk som utbytesstudent

Hagström beskriver sig själv som envis och nyfiken, vilket bland annat har lett till att hon lyckades lära sig ett helt nytt språk på en kort tid.

Som utbytesstudent i Reykjavik i Island bestämde sig Hagström för att hon verkligen ville lära sig isländska. Hon tackade nej till fester med andra utbytesstudenter och sökte i stället upp islänningar.

– Jag sa genast från dag ett att de inte fick prata engelska med mig utan bara isländska. Det tog kanske tre veckor innan jag började förstå vad som sades.

Elever och en lärare på en ordkonstlektion.
Tove Hagström har bland annat jobbat som ordkonstlärare. Bild: Carmela Johansson / Yle

Har skrivit dagbok sedan åttonde klass

Tove Hagström har också skrivit dagbok varje dag sedan skolavslutningen i åttonde klass. Hon har nu över hundra böcker fyllda med tankar och funderingar.

– Jag skriver av mig. Det hjälper mig att hålla tankevirvlar i styr.

Även om det kan vara roligt att se tillbaka på sitt liv, kan det också kännas påfrestande.

– Jag har kanske inte skrivit om de bästa stunderna i mitt liv, och man kastas verkligen tillbaka då man läser. Så efter en stund måste jag sluta läsa och försöka känna marken under fötterna igen.

Vem vill du höra som Veckans gäst?

Laddar formulär...