Nic Esselström jobbar som kapitalförvaltare på Västkustens Andelsbank. Hans jobb är att hjälpa förmögna privatpersoner, stiftelser, föreningar eller till exempel större företag att placera sina pengar, ofta handlar det om några hundratusen euro eller mer.
Maria Kanttikoski-Blom har jobbat med placeringar i över 20 år på Västkustens Andelsbank. Hon sköter allt från företag till privatkunder och föreningar.
För den som har en större summa pengar, kanske hundratusen euro, är det viktigt att tänka igenom hur stor risk man är beredd att ta, förklarar Esselström.
– Vi brukar dela upp det i något som kallas trehinkar-principen. Först ska vi ha en buffert för utgifter vi vet om idag, räkningar som ska betalas, kanske ett bilköp. De här pengarna är väldigt bra att ha på ett sparkonto, säger han.
Pengar man inte behöver på till exempel tre år eller mer kan man försöka få att växa. Och om man inte behöver pengarna på fem år eller längre finns det, enligt Esselström, all orsak att ta en lite större risk, för att kunna få bättre avkastning.
– Är det så att du har känt dig nervös eller sovit dåligt under de senaste svängningarna med Irankriget, då har du antagligen tagit för stor risk med dina placeringar, säger Esselström.
Månadssparande för överskott
För den som märker att det blir pengar över varje månad rekommenderar Kanttikoski-Blom att sätta igång med månadssparande.
– Man sätter undan en lämplig summa varje månad och då tittar vi på hurdan risk du är beredd att ta, är du en försiktig eller mer avkastningsinriktad placerare, säger hon.
Grundregeln är enkel, mindre risk ger mindre möjlighet till avkastning. Vill man ha chans på större vinst måste man också våga riskera att förlora pengar.
För försiktiga sparare rekommenderar Esselström att ha cirka 20 procent av pengarna i aktier. Resten kan man placera i räntepapper, som är säkrare men ger mindre avkastning, och andra placeringar som fastigheter och skog.
Den som vågar ta mer risk kan ha en större andel i aktier, men det beror också på när du kommer att behöva pengarna.
– Vet du med dig att du kommer att behöva pengarna om två år, lägg dem inte i aktier. Värdet kan sjunka med 30 procent och då är det inte roligt när du behöver pengarna, säger Esselström.
Ett enkelt sätt: Blandfonder
Ett alternativ för den som känner att den inte kan tillräckligt eller inte vill välja själv är så kallade blandfonder. Det är färdiga paket där pengarna är fördelade mellan aktier och säkrare placeringar. Det finns olika varianter beroende på hur stor risk man vill ta.
För en blandfond med hälften aktier och hälften säkrare placeringar rekommenderar Esselström en placeringstid på ungefär fyra år.
– Då har vi tillräckligt hög sannolikhet för att du har fått kompensation för den risk du har tagit, säger han.
Både Esselström och Kanttikoski-Blom betonar vikten av att sprida sina pengar, att inte lägga alla ägg i samma korg.
– Det kommer alltid att vara så att något blir sämre än förväntat och något blir bättre. Därför är det bra att ha pengarna på flera ställen, då får man ett slags medeltal, förklarar Esselström.
I fonder är pengarna redan utspridda på många olika företag och placeringar och det minskar risken.
Etiska fonder allt populärare
Intresset för etiskt sparande har ökat, berättar Kanttikoski-Blom. Det finns fonder som fokuserar på företag som arbetar med rent vatten eller klimatfrågor. Och de har, enligt Kanttikoski-Blom, historiskt sett gått väldigt bra.
– De är väldigt väl utspridda och placerar pengarna på olika marknader. Det är något som är inne just nu, säger hon.
Trots konflikten mellan Iran och USA och stigande oljepriser har börsen gått bra i år. Kanttikoski-Blom berättar att den finländska börsen har gett nästan nio procents avkastning. Globalt har tillväxten varit fem och en halv procent.
– Spararna tror helt enkelt att vi, förr eller senare, kommer att få en lösning på Irankriget, säger Kanttikoski-Blom.
Esselström tillägger att marknaden blickar framåt ett till ett och ett halvt år och ser på hur ekonomin kommer att utvecklas.
– Aktiemarknaden är högre än vad den var före Irankriget började. Marknaden har redan räknat in det här, säger han.
Det finns till och med ett uttryck på engelska som många sparare litar på när det gäller USA:s president Donald Trump: ”Trump always chickens out” – Trump drar sig alltid tillbaka när det börjar se för illa ut på börsen.
Sparkonto också en risk
Historiskt sett har vi alltid haft kriser, påminner Kanttikoski-Blom, men börsen har alltid kommit upp ur svackan.
Esselström betonar att det också finns en risk i att inte alls placera sina pengar.
– Har du pengarna på sparkonto så minskar inflationen köpkraften över tid. Den trygghet som det medför att ha pengar på konto kostar också något i form av förlorad tillväxt, säger han.