– Hon beskriver uppdraget som en hobby.
Så sammanfattar Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, verkligheten för den som skriver läroböcker på svenska i Finland.
Medan finskspråkiga läroboksförfattare kan tjäna över 100 000 euro om året, ser situationen helt annorlunda ut på svenska.
Två helt olika världar
Framställningen av läroböcker i matematik, modersmål och engelska är i bästa fall en mycket lönsam verksamhet för finska lärare.
När en lärares genomsnittslön ligger på 3 000–3 200 euro i månaden, enligt lärarfacket OAJ:s statistik, kan alltså läroboksförfattande ge mångdubbelt mer.
Men på svenska fungerar det inte så. Med cirka 30 000 elever i de svenska skolorna, jämfört med över 500 000 i de finska, är marknaden helt enkelt för liten.
Ett sätt att få bättre verktyg
Damlin illustrerar med ett konkret exempel, och nämner en kollega som skriver läromedel i modersmålsinriktad finska.
– Hon gör det dels för att det ska finnas ett läromedel, dels för att hon själv ska få ett bättre verktyg i undervisningen, berättar Damlin.
– Det är inte ett jobb som du blir rik på. Det är ett jobb där du får redskap för det arbete som du annars inte skulle ha haft.
Små upplagor kräver statligt stöd
Små upplagor gör produktionen svår och dyr.
Inger Damlin påpekar att det finns inskrivet i regeringsprogrammet att förlagen kan få bidrag eller projektpengar för läromedelsproduktion på svenska.
– Vanligtvis får man någon typ av royalty och kanske något stipendium. Men det räcker inte långt med så små upplagor.
Hon betonar att det är svårt att hitta författare på svenska, och att förlagen kämpar med detta. Särskilt utmanande är det att producera anpassat material som lättlästa böcker och särskilt anpassade läromedel.
– Det är en minoritet i minoriteten som vi inte får glömma bort, säger Damlin.
Varför inte bara köpa från Sverige?
Många undrar varför finlandssvenskar inte kan använda läromedel från Sverige, där utbudet är stort.
– Visst finns det material i Sverige, men för att läromedel ska stödja lärande och läranderesultat i Finland behöver det vara gjort utgående från läroplanen här, förklarar Damlin.
Därför är den finlandssvenska produktionen nödvändig, och därför behöver man locka författare att ta sig an uppdragen.
Första att spara in på
Läromedelsproduktionen är känslig för konjunkturer. I grundskolan, där man fortfarande i stor utsträckning använder tryckta böcker, är läromedel ofta det första man sparar på när kommunalekonomin försämras.
– Det är en kostnad som är lätt att spara på, säger Damlin.
Det betyder att böcker återanvänds längre, vilket i sin tur påverkar produktionen och hur många författare det finns jobb för.
– I den bästa av världar behöver den finlandssvenska läromedelsproduktionen statligt stöd för att vi ska kunna garantera likvärdiga läromedel åt våra elever. De som vill vara författare ger sin tid, sitt kunnande och sin ork till uppdraget.