Israels medverkan i Eurovisionen har skapat debatt sedan kriget mellan Israel och Hamas bröt ut i oktober 2023. Många har protesterat mot att Israel fått delta trots kriget och trots misstankar om folkmord.
I december bestämde arrangören Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) att Israel får delta i tävlingen också 2026.
Arrangören låter det israeliska sändningsbolaget KAN fortsätta som deltagare, och det kontroversiella israeliska kosmetikföretaget Moroccanoil förblir officiell huvudsponsor för tävlingen för sjätte året i rad.
Många jämför Israels deltagande i Eurovisionen med Rysslands. Ryssland uteslöts ur tävlingen bara dagar efter att landet inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina år 2022.
EBU har hållit fast vid att Eurovision är ett opolitiskt evenemang för public service-bolag och inte för regeringar.
De menar att det israeliska sändningsbolaget KAN uppfyller samtliga kriterier för medlemskap, till skillnad från de ryska bolagen som uteslöts.
EBU har också infört striktare säkerhetsåtgärder för marknadsföring och röstningsprocessen, efter att Israel kritiserats för otillåten marknadsföring och röstningskampanjer.
De nya reglerna innebär strängare begränsningar för kampanjer i samband med tävlingen, i syfte att förhindra regeringsstödda kampanjer. Taket för hur många gånger en person kan rösta har dessutom sänkts från 20 till 10 röster per person.
Enligt Helsingin Sanomats gallup i december anser 60 procent av finländarna att Israel borde ha uteslutits från årets Eurovision. 46 procent tycker att Finland, det vill säga Yle, borde bojkotta tävlingen om Israel tillåts delta.
Yle beslöt ändå tidigt att delta, och UMK-vinnarna Linda Lampenius och Pete Parkkonen är även förhandsfavoriter.
Yles vd Marit af Björkesten säger att bolaget har haft tät kontakt med de andra nordiska sändningsbolagen och att de tillsammans betonar vikten av oberoende i tävlingen.
– Vår utgångspunkt är att det är mediebolag och artister som möts i tävlingen, inte regeringar, förklarar af Björkesten.
Detta innebär att medlemmar i EBU har rätt att delta under förutsättning att de verkar självständigt och respekterar Eurovisions regelverk, vilket även gäller det israeliska bolaget KAN, menar hon.
– Om de inte gör det ska EBU förstås ta ställning till det och vid behov utesluta dem, så som man gjorde med de ryska mediebolagen, säger af Björkesten.
Forskare: Omöjligt att skilja på kultur och politik
Zoë Jay studerar hur Eurovisionfans resonerar kring politik i relation till tävlingen, och hur deras syn på evenemanget har förändrats över tid.
Hon är forskare vid Centrum för Europaforskning vid Helsingfors universitet med bakgrund i internationell politik.
Trots att Eurovision strävar efter att vara ett opolitiskt evenemang säger Jay att det inte fungerar i praktiken. Enligt henne går det inte att skilja på kultur och politik.
– De politiska insatserna har blivit så höga de senaste åren att det har blivit nästan omöjligt för publiken att förbise dem.
Enligt Jay faller tanken på en opolitisk kulturmötesplats platt när den ställs mot fundamentala värderingar och mänskliga rättigheter.
– Det handlar inte längre bara om att dela kultur, utan om att använda den som en ridå för att dölja politiken.
Jay påpekar att EBU:s beslut att inte rösta om Israels deltagande minskar förtroendet för organisationen. Hon ser en dubbelmoral i att Israel får delta, men inte Ryssland.
– Att grunda beslutet i oberoende ser jag som ansvarsflykt. Även om Israels sändningsbolag formellt är separat från staten delar de samma intressen och mål. Ryssland uteslöts efter påtryckningar från andra länder, vilket visar på sändningsbolagens inflytande och makt.
Växande bojkott mot Eurovision möts av stöd för Israel
Irland, Island, Spanien, Nederländerna och Sloveniens val att bojkotta Eurovision Song Contest 2026 på grund av att Israel deltar utgör den mest omfattande samordnade bojkottaktionen i tävlingens historia sedan 1970-talet.
Över 1 100 internationella artister har gått samman i ett gemensamt upprop för att bojkotta årets upplaga av Eurovision.
Bland de profiler som skrivit under finns bland annat Brian Eno, Massive Attack, Paloma Faith och den svenska duon The Knife.
Protesterna har även nått tävlingens innersta cirkel. Nemo, som kammade hem vinsten i 2024 års tävling, valde att markera kraftfullt mot arrangören EBU genom att lämna tillbaka sin vinnartrofé.
Samtidigt pågår en kampanj för att stötta Israels medverkan. Över 1 000 profiler inom musik- och filmindustrin, däribland namn som Amy Schumer, Gene Simmons och Liev Schreiber, har skrivit under ett öppet brev via organisationen Creative Community for Peace.
Genom brevet markerar de sitt stöd för Israels deltagande och betonar vikten av att hålla tävlingen inkluderande.