LUXEMBURG / BRYSSEL EU kan stå inför ett avgörande genombrott i stödet till Ukraina redan denna vecka.
Utrikesminister Elina Valtonen (Saml) tror att både ett lånepaket på nittio miljarder till Ukraina och nya sanktioner mot Ryssland kan röra på sig då Ungerns motstånd ser ut att luckras upp efter Viktor Orbáns nederlag i Ungerns parlamentsval.
– Jag tror att den här veckan blir mycket betydelsefull, sa Valtonen vid en presskonferens efter utrikesrådets möte i Luxemburg.
Ett slutligt godkännande av Ukrainalånet har dragit ut på tiden på grund av Ungerns motstånd.
Ungern har under avgående premiärministern Viktor Orbán kopplat sin blockad till att Ukraina ännu inte har återinrättat oljeleveranserna via oljeledningen Druzjba, som skadades i ryska attacker i slutet av januari.
Nu har Orbán ändå signalerat beredskap att godkänna stödet till Ukraina mot löften om att återuppta oljeleveranserna från Ryssland till Ungern. Också från ukrainskt håll kommer signaler om att Druzjbaröret kommer att tas i bruk igen.
– Vår ukrainska kollega har försäkrat att oljan snart kommer att flöda igen i ledningen, säger Valtonen.
Kallas hoppas på genombrott på onsdag
EU:s utrikeschef Kaja Kallas uttryckte inför mötet likaså förhoppningar om att lånepaketet äntligen ska godkännas
– Vi förväntar oss positiva beslut i morgon om nittio miljarders lånet. Ukraina är i stort behov av det här stödet, sa Kallas.
Hon framhöll också lånets symboliska betydelse gentemot Ryssland.
– Ukraina behöver verkligen det här lånet. Det är också en signal om att Ryssland inte kan hålla ut längre än Ukraina. Det är oerhört viktigt just nu.
Valtonen beskriver Ukrainas politiska och militära situation som starkare än på månader. Hon betonar att landet lyckats hålla sina positioner vid fronten och i vissa fall även stärka dem.
– Ukraina har också lyckats bygga nya partnerskap i Mellanöstern, särskilt med länder i den persiska regionen, vilket i sin tur stärker Ukraina.
Samtidigt är den ryska ekonomin under hård press, vilket gör det tjugonde sanktionspaketet viktigt för att ytterligare försvaga landets förmåga att föra krig, sammanfattar Valtonen.